Ska verkligen en hotad kultur och dess folk hotas ytterligare?

Bilder Helena Maria & talbart.blog

Det handlar om Sapmi, om samerna och deras kultur. Är det kulturmord – i förlängningen folkmord – vi talar om?

Ska samernas rättigheter verkligen förnekas och kringskäras ytterligare? Det är i alla fall vad partiledaren för SD går ut med i en artikel i Expressen signerad av Anna Gullberg i dag på morgonen, se här: https://www.expressen.se/nyheter/sd-vill-upphava-samernas-exklusiva-jakt–och-fiskeratt/

Vad kommer att hända med Sapmi? Vad kommer att hända med Sametinget?

Ska nu Sapmi exploateras som en veritabel ”skånsk kornbod”? Allt sugas ut till sista droppen av vad el och gruvor och nya ”prospekt” har att åstadkomma?

Jag är mållös.

/Helena Maria

Källa, länkar och tips:

Anna Gullberg. 2022. Åkesson: ”Vi äger landet tillsammans”. SD vill upphäva samernas exklusiva jakt- och fiskerättigheter.” Expressen. 22-08-27, 07:38.

Henry Ascher. 2022. Var inte så satans blåögda, politiker. GP kulturdebatt. Göteborgsposten. 22-08-26, 17:33.

https://www.gp.se/kultur/kultur/var-inte-s%C3%A5-satans-bl%C3%A5%C3%B6gda-politiker-1.79680128

Sameradion:Tar fram riktlinjer för ett hållbart Arktis. Sveriges radio. 21-10-08, 12:00.

https://sverigesradio.se/artikel/tar-fram-riktlinjer-for-turism-for-ett-hallbart-arktis

https://sverigesradio.se/artikel/tar-fram-riktlinjer-for-turism-for-ett-hallbart-arktis

https://www.svtplay.se/15-minuter-fran-sapmi

https://sverigesradio.se/artikel/5307983

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/rLAByK/imamer-vi-maste-ta-tag-i-antisemitismen

https://www.varldenidag.se/nyheter/judisk-forintelseforskare-onskar-hardare-tag-fran-sverige/repsay!DUQtawPpQnouhe63FfsPgQ/

Sathnam Sanghera. 2021. Empireland. How Imperialism Has Shaped Modern Britain. Penguin Random House UK.

https://www.gp.se/kultur/kultur/nu-borde-svensk-h%C3%B6ger-ta-avst%C3%A5nd-fr%C3%A5n-sd-1.77703706

Först judarna, sedan samerna…är det fler nationella minoriteter som SD kommer att vilja ge sig på? Det mesta av partiprogrammet är ju annars känt sedan tidigare. Bilden är från Sapmi. Bild: Helena Maria.
Risken är att politiken snurrar allt fortare så här inför valet att både folkvalda och vi andra glömmer bort vad det är för samhälle vi egentligen vill ha. Det här senaste – angeppet på samerna – är skandalöst och horribelt. Det andas desperation efter norrländska röster eller andra intressen som villigt vill exploatera Sapmi. Bild: Helena Maria
Kognitiv dissonans talar författaren Sathnam Sanghera om när det kommer till att inte vilja minnas, eller minnas selektivt. Men världen är inget tv-spel, för att uttrycka det drastiskt. Varken vi eller verkligheten mår bra av ”översminkning”. Vi behöver minnas, och inte som Sanghera skriver om en brittisk plantage- och slavägare: ”But his cognitive dissonance, his ability to compartmentalize, his refusal to accept the brutal reality of what he was doing even as he cultivated a sophisticated demeanour, echo a psychological pattern that is common in British approaches to slavery”. (s. 204-205, se källförteckningen) Bild: Helena Maria
Satham Sanghera skriver vidare (och jag ber er ha Nazityskland i åtanke när ni läser det, och de svenska nazisterna för den delen): It’s incredible that it even needs to be said, but to interrogate the dark episodes of British empire is not to criticize Britain, any more than discussing kamikaze pilots of the Second World War is anti-Japanese or talking about America’s Civil War is anti-American. For this kind of nostalgia to blossom as it does, though, something else needs to thrive: selective amnesia. As Robert Saunders has put it: ‘It is probably only possible to be nostalgic for empire if you forget most of its history’ ”. (s. 189) Bild: Helena Maria

Vi behöver minnas för att hålla oss ur vägen för extrema krafter som på ena eller andra sättet vill begränsa vilka som ska omfattas av den ”samhälleliga gemenskapens värme”. Bild: Helena Maria

Det finns också imperieförnekare…

I boken ”Empireland. How Imperialism Has Shaped Modern Britain” från 2021 skriver författaren och journalisten Sathnam Sanghera om David Vaughan Icke som jag nämner i ett tidigare inlägg, se här: https://talbart.blog/2022/07/20/one-conversation/. Det visar sig enligt Sathnam Sanghera att David Icke är en känd konspirationsteoretiker:

Så här skriver Sathnam Sanghera:

”Some has taken this idea to its logical extreme by questioning whether the British empire ever happened, chief among them our old pal Enoch Powell. In a twist that makes David Icke’s journey from Coventry City goalie to conspiracy theorist feel unremarkable, this imperialist whose life was shaped by the colonial mission, started to claim from the 1960s onwards that British empire had been a ‘myth’, ‘a deception’ and an ‘invention’, all along. That people had ever believed in it was ‘one of the most extraordinary paradoxes in political history”. (s.42-43)

Jag hoppas kunna återkomma till den här boken! Innan jag läste boken trodde jag att det bara fanns Förintelseförnekare, den mest kända David Irving, se här, men Sathnam Sanghera visar att det finns även dem som förnekar Brittiska imperiets tidigare existens- med dess kronjuvel Indien”. Han nämner till och med förekomsten av ”colonial amnesia” i Storbritannien. När Sathnam Sanghera började göra research för boken och påbörja skrivprocessen hade han kunskapsluckor. Han berättar om hur mycket historia det var kring den minoritet, sikherna, som han tillhör, som han aldrig hört talas om förrän han åkte till Punjab och Amritsar för att göra en dokumentärfilm. Bland annat om en fruktansvärd fasansfull massaker, the Jallianwala Bagh Massacre”. Han ger även belägg för Hitlers intresse för kolonialismen och dess metoder:

”That Hitler was fascinated by Britain’s global strength and once remarked that Germany should ‘learn from the English, who with 250,000 men in all, govern four hundred million Indians!’ ” (s.31)

Sathnam Sanghera betonaar att det är sällan fruktbart att rakt av göra en jämförelse mellan Naziryskland och det brittiska imperiet. Han föreslår att vi kanske istället ska prata om ”imperial episodes” som folkmorden på Herero and Nama folket. Det går att hävda att 1900- talets första folkmord begicks på Ovaherero, Nama och San, utfört av det tyska imperiet i vad som då var tyska sydvästra Afrika, understryker Sanghera. (s. 213)

Han fortsätter:

”And these international examples of debate, some of them still propounding balance-sheet views of history, are not suggested templates for Britain. They’re just illustrations of how national conversations at least can change.” (s. 213)

/Helena Maria

Källa, tips och länkar:

Sathnam Sanghera. 2021. Empireland. How Imperialism Has Shaped Modern Britain. Penguin Random House UK.

https://www.google.com/amp/s/amp.theguardian.com/tv-and-radio/2021/nov/20/empire-state-of-mind-review-i-started-crying-on-to-my-laptop

(hämtad: 22-08-26, c:a 15:50)

”What matters”

Bild: Helena Maria

I en beläring varför det är viktigt att bevara den tibetanska buddhistiska kulturen säger Khenpo Pema Wangdak, som bor i New York, USA, bland annat följande i ett videoinslag från youtubekanalen Embodied Philosophy:

”Our human concern cannot be complete if it is exclusive of itself. In other words, if it excludes other matters that are connected to us, meaning that everything …this culture is based on, Buddhas teaching, is fundamentally based on the concept, the point of view called interdependence, dependent origination in a philosophical sense”. (Khenpo Pema Wangdak, källa se nedan och en korrekt transkription)

Khenpo Pema continues and says that

”Meaning there is no one singular time, place, thing or idea or soul or consciousness but there is some totality in the sense that it is beyond singularity or plurality.”

He further explains that it is the complete in the sense everything that we as ordinary human beings can sense, can measure, recognize indirect and feel or be conscious about has to be dependent on everything else; dependent on something else, on something else, connected to something else, which in turn is connected to something else, to some other thing. That kind of philosophy or conception is what Buddhas teaching is based on, emphazises Khenpo Pema Wangdak.

/Helena Maria

Källa, tips och länkar:

https://en.sakyakaldenling.de/khenpo-pema-wangdak

Ven. Khenpo Pema Wangdak offers Tibetan Buddhist perspective on End of Life Care

Bild: Helena Maria

.

”Ett litet barns dagbok”

”Ett litet barns dagbok” (2011, andra utgåvan, första tryckningen) av Daniel N. Stern, en av världens främsta spädbarnsforskare, läser jag i det svenska förordet av Pia Risholm Mothander, professor och specialist i klinisk psykologi:

”I Ett litet barns dagbok beskriver Stern (för Stern se här, min anm) hur det skulle kunna vara för John (dagboken tar sin början när John är sex veckor och pågår tills han är fyra, min anm) i en rad känslomässiga situationer. Han vet inte med bestämdhet hur John upplever sin värld. Hur många forskningsrapporter vi än har om små barns beteende, finns inga data som förklarar hur det känns att vara ett litet barn. Vi har alla varit små, men våra minnen ger oss inte möjlighet att återberätta hur det kändes, och inte heller John har det verbala språket att kunna verifiera om det som Stern berättar faktiskt är korrekt. Samtidigt måste alla föräldrar tolka sina barns ordlösa beteenden som om de visste vad barnen upplevde och tänkte. De tolkningar som föräldrar gör utgör grunden för föräldraskapet och därmed ett barns hela utveckling, menar Stern.” (s. 11)

Stern skrev bland annat om intoningens betydelse. Hur viktigt samspelet mellan barn och mamma/förälder är. Det måste få ta tid att vara förälder/föräldrar. Tid för intoning och samspel. Hur viktiga de små ögonblicken av kontakt i vardagen kan vara, rentav avgörande. A l l a ögonblick av kontakt mellan barn och förälder.

(Håller vi på att tappa bort alla förgrundsgestalter- och forskarpionjärer?!)

Att införa ”förskoleplikt” för tvååringar som fallit i ”obligatorisk språktest” till förskolor där personalbristen är notorisk och barngrupperna alldeles för stora till följd av alla ”sparbeting” är förödande. Barn kräver tid, och arbete med barn tar tid och måste få få tid – oavsett om det sker i hemmet eller någon annanstans. Läs gärna författaren och chefredaktören Irena Pozars krönika i Expressen (om bland annat att barn måste få ha tillgång till sina språk via hemspråksundervisningen och utveckla dem även i fortsättningen, och inte heller tvingas in i rollen och i ansvaret av att vara sin familjs tolk), se länk nedan. Sverige har haft tillräckligt med tvång rörande rätten till föräldraskap, exempelvis som i samband med tvångssteriliseringar och när barn med intellektuella funktionsnedsättningar sattes på institution efter att delats upp i ”bildbara” och ”obildbara”. Allt i rasbiologins och rashygienens namn. Ofta godtyckligt, ofta långt hemifrån och utan möjlighet för föräldrarna att kommunicera med sina barn.

/Helena

Håller vi på att tappa bort alla förgrunds- och forskarpionjärer? Risken för ett samhälles kollektiva amnesia är överhängande om det inte kan ta vara på kunskaper och erfarenheter som det redan har som samhälle och individer. Samtidigt givetvis som ny forskning ständigt pågår, kunskapsinhämtning och erfarenheter görs. Bild: Helena Maria

Källa, tips och länkar:

Daniel N. Stern. 2011. Ett litet barns dagbok. Stockholm. Natur och Kultur. (originalutgåvan 1990)

https://www.expressen.se/kronikorer/irena-pozar/l-forslaget-om-barn-har-tydlig-rasistisk-underton/

https://www.dn.se/debatt/obligatoriskt-spraktest-saknar-vetenskapligt-stod/

Se tidigare inlägg talbart.blog:

Stern och det nuvarande ögonblicket.

Fattigvårds- och barnavårdskongress, Stockholm 1928.

En påminnelse om vikten av pionjärarbete – Francis Tustin.

Alltför ofta och alldeles för länge har vi stått på utsidan och betraktat hen (det autistiska barnet). Och det med stigande teoretisk förbryllning allt medan hens beteende fortsätter att överträda den ortodoxa psykopatologins lagar.

Vårt enda hopp är för närvarande att få tillträde till insidan och se på världen genom hens ögon. (James Anthony 1958, se Tustin 1990, s.1, fritt översatt)

/Helena Maria

Källa, se länk till tidigare inlägg om Francis Tustin och hennes pionjärarbete, se här

Tips och länkar:

Frances Tustin

https://www.routledge.com/Frances-Tustin-Today/Mitrani-Mitrani/p/book/9781138820456

Bild: Helena Maria

”Fred…”

Bild:Helena Maria

”Peace comes when our hearts are open like the sky, vast as the ocean”.

(Jack Kornfield)

Källa, tips och länkar:

https://jackkornfield.com/bio/

se här

Jack Kornfield youtube channel. 2022. Wise Society Dharma Talk. 2022-08-04.

se här

https://www.sandaren.se/nyhet/harda-straff-gor-inte-skillnad

https://www.svd.se/debatt

Ett samhälle kan välja att bli ett vist samhälle genom att låta alla traditioner och erfarenheter komma till tals och bli lyssnade på med djup och respekt.
Bild: Helena Maria

”Acceptans innebär inte att ge upp”

Vi är alltid ”course correcting” på vår livsresa säger Mark Nepo i videointervjun med Alexandra Jerselius, utifrån sina seglarerfarenheter under barndomen. Ibland behöver vi ta hjälp av en terapeut, coach eller helt enkelt låta en metafor leda oss. Bild: Helena Maria

”Att acceptera innebär inte att ge upp, utan att lära sig saker som de verkligen är. När vi kan göra det klart och tydligt – det är så vi har möjlighet att välja vilket steg vi vill ta härnäst. Acceptans låter oss röra oss framåt.”

(Mark Nespo, intervjuad av Alexandra Jerselius)

Den inre monologen kan bara vändas till eller
mynna ut i inre dialog via en annan människa, med en medmänniska. En inre dialog kan även föras med Gud, exempelvis, skulle jag vilja påstå. Som i bönens form. Men människan är också Guds gudomliga redskap, inte att förglömma. Vi behöver mänsklig dialog. Bild:Helena Maria

Källa, länkar och tips:

Mark Nepo

Mark Nepo – ödmjukheten själv om livets mysterier och Själens bok

https://www.adlibris.com/se/bok/maybe-you-should-talk-to-someone-9781911617044?gclid=CjwKCAjw0dKXBhBPEiwA2bmObaqTsYLg7AlEzEQMg-wvTkDyKimpVdWvP8clQ58NbCZWBiBljWOFcxoCgOcQAvD_BwE

Bild: Helena Maria

Naturen och dess kraft att uppenbara

Bild: Helena Maria

Självavslöjande (self-revealing) och själv-upptäckt (self-discovery) är en del av den inre processen. Naturen är viktig för helandeprocessen; bearbetning och integration av terapi och läsning et cetera är ett pågående arbete: Ibland behöver vi tystnaden och stillheten för att åter ”hitta tråden” och ”återkoppla” till livet och människorna. Men alla hittar inte dit. Barns naturkontakt behöver främjas på ett tidigt stadium precis som för läsning, se tidigare inlägg här: https://talbart.blog/2017/03/17/ar-barns-naturkontakt-i-sjunkande-eller-bara-ojamnt-fordelad/

/Helena Maria

Länkar till tidigare inlägg och tips:

Med naturen som hälsofrämjare går vi mot förbättrad folkhälsa

Naturvistelse för utsatta grupper.

Elisabeth Punzi. 2022. Reflections on the integration of poetry therapy and psychodynamic practice based on an analysis of the book ”Tribute to Freud” by the poet H.D. The Journal of Poetry Therapy, The Interdisciplinary Journal of Practice, Theory, Research and Education. Published online 22-06-22.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08893675.2022.2089693

Bild: Helena Maria

Om att ”självdifferentiera” och inte uppgå i ett ”supersjälv”

Bild: Helena Maria

Jag tror att det kanske är viktigare än någonsin, och alltid viktigt, att arbeta på sin personliga autonomi. Det vill säga att arbeta på sin ”självdifferentiering”, (vars grund är självkänslan, (selfesteem) – om jag försått det rätt) för att använda ett uttryck av den amerikanske samtalsterapeuten Jerry Wise, och inte uppgå i ett ”supersjälv”, vare sig det rör sig om familjen och ”familjesystemet” eller någon annan gruppering, institution eller organisation. Jerry Wise betonar också att ”självdifferentiering” är en förutsättning att exempelvis jobba med ”medberoenden” av olika slag. Och i den här processen har samtalsterapin, som jag ser det, e n av sina huvuduppgifter, (se exempel på källhänvisning nedan)

/Helena Maria

Tips och länkar:

Youtube channel Jerry Wise Relationship Systems. 2017. Declaring Self: A Key to Self Differentiation.

se här