Socialt utsatta grupper i det danska samhället får hjälp av naturvägledare för att komma ut i naturen, skriver Sveriges Lantbruksuniversitet på sin externwebb slu.se.
Att Danmark är det land i Skandinavien som kommit längst med arbetet med natur och hälsa framhävs.
Som exempel på detta berättas att det finns naturvägledare anställda vid kommunerna och inom hälsovård och skola för att ge olika grupper möjligheter att ta del av naturens hälsobringande effekter.
Enligt slu.se samlar forskningen allt mer kunskap om naturens positiva effekter på vår hälsa, såväl fysiskt som psykiskt.
I slu:ses intervju med Eva Skytte, Sundhedsnetvaerkets (den danska Naturvejlederforeningens netverk) samordnare betonar hon att arbeta med hälsa i naturen är en särskild disciplin inom naturvägledningen. Syftet inte är att lära ut någonting, utan naturvägledning med hälsosyfte fokuserar på vad deltagarna får ut av att vara i naturen, eller blir uppfyllda av mötet med naturen.
På slu. se framhävs också att Sundhetsvearket har ett brett synsätt på hälsa, som omfattar såväl psykiska, fysiska som sociala dimensioner och varje enskild naturvägledare kan välja att utgå från en eller flera av de här dimensionerna. De flesta som väljer att utbilda sig till naturvägledare inom vård och hälsa har oftast till exempel en socionomexamen eller någon annan lämplig utbildning som de bygger på. Den här satsningen på socialt utsatta grupper innebär också att man i Danmark kan få natur på recept. Det pågår för övrigt försök med natur på recept även i Sverige: Täby kommun var först ut med denna variant på FaR® 2014.
Brist på naturkontakt/upplevelser
På slu.se ges vidare också exempel på de olika grupper i samhället som de danska naturvägledarna jobbar med och jag ska nämna några av dem i det här referatet: det är projekt för äldre, barn och ett projekt som översatt till svenska heter Vågar du kyssa paddan där personer med ångest, depression, schizofreni eller ADHD deltagit i olika naturvägledda aktiviteter.
Det står att läsa attunder år 2013 gjordes 128 turer med 1 845 patienter, studenter och anställda inom psykiatrin. Resultaten, framhåller slu.se visade att naturvistelser kan ge oss psykiskt sjuka en bättre självkänsla, vilket underlättar vår vardag.
Vid Lantbruksuniversitetet i Ultuna utanför Uppsala finns Centrum för naturvägledning i Sverige.
På deras hemsida läser jag att 1990 kom Nordiska ministerrådet med en definition av naturvägledning, (heritage interpretation på engelska), och den definitionen betonade bland annat just förmedling av kunskap och förbättrad möjlighet till ökad miljömedvetenhet hos den enskilde och i samhället.
Numera finns ett modernare sätt att se på naturvägledning som bland annat innebär att:
Naturvägledningens mål kännetecknas av en kombination av lärande och positiva upplevelser hos deltagaren samt stimulans av deltagarens tänkande. Naturvägledning har ett budskap och syftar alltid till att i viss mån påverka deltagarens attityder och/eller beteenden. Naturvägledning är mer kommunikation än information. Med natur menar vi både natur‐ och kulturelement i landskapet (www.slu.se).
Förbättra folkhälsan och öka tillgängligheten
En av de forskare i Sverige som intresserat sig för miljöns roll för hur vi mår är Matilda van den Bosch, läkare och forskare inom landskapsplanering med inriktning på folkhälsa, enligt en artikel av Lovisa Fey på www.vetenskaphalsa.se.
Matilda van den Bosch säger i artikeln att dagens hälsovård måste förändra sättet att arbeta på inom vården för att kunna förbättra folkhälsan. Som exempel betonar hon att det går att påverka andra instanser i samhället för att öka människors mentala hälsa i Sverige och hon vill se ett ökat samarbete mellan exempelvis stadsplanerare och hälsosektorn (www.vetenskaphalsa.se).
Naturvårdsverket sedan några år tillbaka aktivt med att bland annat tillgängliggöra naturreservat och nationalparker. 2013 kom handboken Tillgängliga natur- och kulturvärden – en handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer. Handboken är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Handisam. Huvudskribenter är Jenny Lindman, Fabian Mebus, Camilla Näsström och Mikael Wahldèn.
En grupp de vill nå är gruppen med funktionsnedsättningar. De invånare i Sverige som har en bestående funktionsnedsättning uppskattar de till 1,5 miljoner, lågt räknat.
Funktionsnedsättningar kan vara nedsatt hörsel eller syn vilket ofta är en följd av åldrandet, betonas det. Men det kan också vara psykisk ohälsa och man redovisar siffror från Socialstyrelsen som beräknar att ungefär 20–40 procent av befolkningen lider av någon form av psykisk ohälsa, och att cirka 10–15 procent av dessa kräver någon form av behandling. Så här resonerar man kring gruppen med psykisk ohälsa:
För människor med psykisk ohälsa kan förutsättningarna för tillgänglighet variera från individ till individ. Det är på flera sätt önskvärt att fler människor med psykisk ohälsa använder sig av möjligheten att ta sig ut i natur – och kulturmiljön. Bland annat eftersom forskningsstudier visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa
Hinder undanröjas
Arbetet på tillgänglighet ska också ses som en del i arbetet mot diskriminering enligt rapporten. Till exempel ska utomhusvistelse för den som är född i ett annat land och är ovan att vistas i det svenska natur- och kulturlandskapet underlättas.
Att naturen kan berika barns upplevelser konstateras, och rapporten slår fast att med tanke på barnperspektivet är det särskilt viktigt att ta reda på vilka behov och önskemål barn med funktionsnedsättningar har så att hindren för deras naturvistelse kan undanröjas.
Margareta Söderström, docent vid Köpenhamns universitet i allmänmedicin och distriktsläkare i Lund, har skrivit en rapport för Naturvårdsverket som heter Medicinska perspektiv på barns naturkontakt, (2011). Rapporten ingår i en större rapport som har titeln Den nyttiga utevistelsen?
Söderström är kritisk mot generaliseringar men skriver att barn som aldrig kommer ut ofta mår dåligt. Hon anser att medikaliseringen är ett världsomfattande problem och menar att allt fler av vardagslivets trubbel omvandlas till en medicinsk diagnos. Att natur och friluftsliv också ska komma på recept ser hon risker med:
Vi bör inte kolonisera naturen med en nytto-hälsoideologi. Jag tror att naturens hälsopotential beror på ett barnsligt förhållande mellan människan och naturen. [ ] Istället för att göra en barnvänlig tablett av naturen bör vi koncentrera oss på faktor p (politik) i hälsoekvationen. Därför bör politiker arbeta för att bevara naturen, så att den är tillgänglig för barn och unga även i tätorter [ ] (www.naturvardsverket.se).
Helhetssynen viktig
Naturens och motionens betoning för vår psykiska hälsa, understödd av forskningen, banar väg för mer av en helhetssyn inom psykiatrin. Men dessa får inte slå ut det terapeutiska samtalet, där det behövs, eller den viktiga terapeutiska alliansen, utan ses som ett komplement. Naturen kan inte ersätta anknytningens betydelse till exempel. Jag kommer att återkomma om samtalets, och/eller dialogens betydelse, i nästa nummer.
/Helena Maria
Om du är intresserad av att läsa vidare finns länkarna till artiklarna här nedan i sin helhet:
https//:www.slu.se/centrumbildningar- och- projekt/centrum-for-naturvagledning/naturvagledning/definition.
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6562-1.pdf.
http://www.vetenskaphalsa.se/njut-av – naturen-och-bli-fri-fran-stress-samtidigt/ .
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf?pid=3715
Bildtext 1: En studie (Hartig mfl 2003) visar att landskap är viktiga för att vi ska må bra. Studien handlar om så kallade restorativa, (återhämtande), miljöer. Källa: Naturvårdsverkets rapport 5468, Planering och förvaltning för friluftsliv – en forskningsöversikt.
Bildtext 2: Personer som är slutkörda och psykiskt överansträngda har ett betydligt större behov av att vistas i naturen eller blicka ut över natur (källa: se föregående).
Bildtext 3: Löpning är bland det bästa man kan göra för att bli hjärnstark enligt boken Hjärnstark- hur motion och träning stärker din hjärna av överläkaren och psykiatrikern Anders Hansen. Boken kom ut förra året på Fitnessförlaget.
TALBART 
En tanke på “Naturvistelse för utsatta grupper.”