Blir man en god människa av att läsa litteratur? Den frågan ställer Lasse Horne Kjaelgaard i en litteraturartikel om”Moral”. (Horne Kaelgaard:2017:215) Joseph Goebbels, Hitlers propagandaminister, ges som exempel på en person som inte blev en god människa sina litteraturstudier till trots, även om Horne Kjaelgaard poängterar att exemplet är extremt. (ibid)
Jag vill hävda att Michel Houellebecq med sin bok ”Underkastelse”[1] utmanar oss med den frågan. Men inte öppet, implicit. Han har ”ett angreppssätt a` la Bourdieu där han tar avstamp i kulturen” (och religionen), men lämnar maktanalysen åt läsaren. Vi presenteras för ett scenario i den nära framtiden, år 2022. Karaktärerna finns där för diskursen. De talar och agerar mot en ”mörkläggning”, i dubbel bemärkelse, som återkommer här och där, bland annat i Montfermeil. (Houellebeqc:2015:53) (se också Ladegaard:2017:227–228)
I synnerhet kvinnorna är stereotypa, bara Miriam får liv. Hon är den enda karaktären som verkar ha ett ”vanligt” vardagsliv i vilket det ingår att umgås med familjen och ta hand om varandra. ( ibid:98, 99)
Miriam är judinna och det finns en utbredd antisemitism i landet. Innan oroligheterna bryter ut på allvar lämnar hennes familj Frankrike och flyttar till Israel. Miriam väljer att följa med. Men för henne och hennes familj är det en påtvingad flykt snarare än självmant/ självvald exil. (ibid:91-93,139)
Boken handlar om Frankrike som katolskt kulturland, landet varifrån upplysningen emanerar, och dess svek mot judarna. Inte mycket har gjorts för att minska antisemitismen. (ibid:24,139)
Intrigen handlar om att det katolska Frankrike i skepnad av socialistpartiet ingår ett ”gifte” med islam i skepnad av Brödraskapet, och kastar därmed laïcitè-principen överbord. (ibid: 45-46)”Giftet” genomförs på bekostnad av kvinnorna, men också judarna. Europa har en lång historia av antisemitism.
Vad gör romanen ”europeisk”, förutom att den utspelar sig i Frankrike? Historien. Förintelsen ägde rum på europeisk mark, och fortsätter att prägla Europa.[2] Samtidigt har Europa sitt koloniala förflutna som det inte heller kan ”avhända sig” och måste förhålla sig till på nytt och på nytt. (ibid: 60-61) Inte minst genom att motarbeta islamofobi. Houellebeqc ser, i sin politiska fiktion, judarna som en åter hotad minoritet och muslimerna som en starkare minoritet med en religion som gör avtryck/intryck på olika sätt. (ibid:27,181, 232, 138-139, 263)
Laïcitè-principen är viktig att bevara, annars kan upplysningens landvinningar gå om intet. Laïcitè-principens långa historia i Frankrike bidrar också till att göra romanen ”europeisk”.
Himmelfarb skriver om, och citerar Lionel Trilling: A few years later, reviewing another book by Orwell, Trilling repeated this theme: “Social idealism, whether of the communist or democratic variety, was not the only principle that could be perverted into tyranny; so could any idea “unconditioned” by reality. “The essential point of Nineteen Eighty-Four is just this, the danger of the ultimate and absolute power which mind can develop when it frees itself from conditions, from the bondage of things and history”. (Himmelfarb: 2006:227)
Referenser:
Himmelfarb, G. 2006. the MORAL IMAGINATION. Chicago.Ivan R. Dee
Horne Kjaelgaard, L.2007. Moral. I: Lasse Horne Kjaeldgaard, Lis Moller, Dan Ringgaard, Lilian Munk Rösing, Peter Simonsen & Mads Rosendahl Thomsen (red.), Litteratur – Introduktion till teori och analys. Lund: Studentlitteratur. Uppl. 1:2.
Houellebecq, M. 2015. Underkastelse. Stockholm. Albert Bonniers förlag.
Jordison, S. (2019-07-23). ’One must find the strength to resist’: Primo Levis warning to history. The Guardian.
Ladegaard, J. 2017. Politik. I: Lasse Horne Kjaeldgaard, Lis Moller, Dan Ringgaard, Lilian Munk Rösing, Peter Simonsen & Mads Rosendahl Thomsen (red.), Litteratur – Introduktion till teori och analys. Lund: Studentlitteratur. Uppl. 1:2.
[1] På webbplatsen Synonymer.se hittade jag 29 synonymer på franska till ”Soumission”.
På sidan 232 i romanen presenterar Redigot idén om ”underkastelsen”.
[2] Intressant är att i The Guardian för några dagar läste jag ’One must find the strength to resist’: Primo Levis warning to history. Detta i en artikel av Sam Jordison som publicerades den 23 juli i år.
TALBART 