Jag läser att de flesta som utsätts för skrämmande och farliga händelser återhämtar sig med stöd av familj och vänner, men de som som blivit traumatiserade får bland annat stora inlärningsproblem. Det säger forskaren Kjerstin Almqvist i tidningen Tjugofyra7, Juni 2025, till journalisten Maria Norell. Jag läser artikeln i församlingshemmet, Frölunda kyrka, medan en diskussion om barndop eller barnvälsignelse eller liknande pågår en bit ifrån.
Kjerstin Almqvist tar också upp hur barns ålder påverkar deras sätt att hantera rädsla. Barn upp till tolv års ålder har ofta lättare att ta emot trygghet från föräldrar eller andra betydelsefulla vuxna. På så sätt kan rädslan minska och ersättas av känslor av tillit och säkerhet.
För många tonåringar ser situationen annorlunda ut. De lyssnar i högre grad på kamrater och påverkas mer av sin omgivning. Den trygghet som föräldrar eller andra vuxna kan erbjuda når därför inte alltid fram på samma sätt.
Om inte skolan talar om grupptryck och hur människor kan dras med i destruktiva beteenden, vem ska då göra det?
För att hjälpa personer som upplevt traumatiska händelser bör man, enligt Kjerstin Almqvist, ställa raka och öppna frågor. Även polisen Oskar Rosen menar att man måste våga fråga människor hur de mår och om de har självmordstankar. Vill man rädda liv kan man inte ägna sig åt ”krusiduller”, utan måste vara rak.
”Barn behöver vuxna att prata med för att inte fastna i känslor av skuld och skam. Den vanligaste situationen jag mött är att föräldrarna tror att barnen har glömt eftersom de inte pratar om det. Hela föreställningskonceptet om att man inte vill väcka väcka björnar eller riva upp sår är ett falskt skydd som vuxna har hittat på för att skydda sig själva. Det enda som händer då är att barnen lämnas utan hjälp.”
jerstin Almqvist poängterar att även elever som tidigare varit högpresterande i genomsnitt förlorade mellan ett och två skolår efter händelserna på Utöya, vilka enligt henne gav upphov till den här forskningen. Orsaken var de inlärningssvårigheter som följde i traumats spår. Hon menar att denna kunskap ännu inte riktigt har nått ut till skolan och fortsätter:
”Efter stora trauman krävs en särskilt anpassad undervisning med betydligt lägre krav. Det är något man behöver tänka på i Örebro nu.”
Den forskning som Kjerstin Almqvist hänvisar till visar att barn och unga som har upplevt svåra trauman kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Källa, tips och länkar:
Maria Norell. 2025. Inlärningsproblem vanliga efter trauman. Tidningen Tjugofyra7. Juni, 2025.
”I Be’er Sheva i södra Israel har en robot träffat ett bostadshus, skriver CNN. Enligt räddningstjänsten har tre personer dött och sex personer skadats lindrigt.Enligt israeliska luftförsvaret avfyrades roboten från Iran”. (Källa: SvD, 25-06-24]
Det är inte alltid medierna ger en bild av hur platser, städer och byar ser ut i Israel eftersom hat mot Israel och vad Israel/Palestina en gång i tiden stod för gör journalister och andra informanter biased. Jag skulle gärna vilja hinna åka till Bibelns platser i Israel/Palestina med Hamid för när jag åkte i slutet av 70-talet fann jag dem inte.
Där står bland annat att Be’er Sheva ligger på gränsen till Negevöknen och räknas som administrativt och kommersiellt centrum för Negev. Jag läser vidare om staden Be’er Sheva; att det finns textil- kemisk-och keramisk industri. Ben Gurion-universitetet ligger också i Negev och är ett av de största universiteten i Israel. År 2009 uppskattades invånarantalet till c:a 190 300, enligt Wikipedia. Staden är omnämnd i Bibeln står det vidare och jag påminns om Gamla testamentets ”refuger” eller ”sanktorarium” som Ashkelon, och friskar upp minnet med hjälp av Wikipedia: Haifa, Rishon Le Zion (omnämns oftast som bara Rishon), Ashdod.
Under rubriken Tel B’eer Sheva står b. la., att Beer-sheba
[] ”is mentioned 33 times in the Hebrew Bible. It is often used when describing the borders of the land of Israel: From Dan to Beersheba.”
Ruinhögen av den förhistoriska bosättningen Beersheba upptogs 2005 på Unescos världsarvslista, läser jag vidare på Wikipedia. Den vittnar om kulturutbyten längs stora forntida transportvägar, berättas det. Dess invecklade vattensystem visar uppfinningsrikedom och samarbete mellan de forntida samhällena och utgör viktiga lämningar av stora, forntida civilisationer, betonas det i Wikipedia.
”LOs (Landsorganisationen) grundläggande uppgift är att se till att alla arbetare har lika rättigheter och skyldigheter på jobbet och att arbetare inte ställs mot varandra på arbetsplatsen.
Rättigheter och skyldigheter, liksom makt och inflytande, ska vara oberoende av klass, könstillhörighet, etnicitet eller sexuell läggning. Vi accepterar aldrig att människor spelas ut mot varandra, inte i samhället i stort, inte på arbetsmarknaden, inte på den enskilda arbetsplatser.
(Tält 12, bananpiren, Pridefestivalen, Göteborg, 2025, Socialdemokraterna och LO-förbundet)
I dag inleddes Pridefestivalen nere vid hamnplanet där Banankompaniet förr höll till. Jag var volontär några timmar i Socialdemokraternas och LO: s tält: tält nr 12.
Vi måste stå upp tillsammans för grundläggande rättigheter. Bild: talbart.blogBilder: talbart.blog
Från antropologi Klaus Georg Hansens PowerPoint-presentation. Bild: talbart.blog
Dokumentären Grönlands ”Hvide guld” som handlar om Danmarks brytning av kryolit i Ivitutt på Grönland mellan 1854-1987 visades på Hagabion i kväll. Den är gjord av Otto Rosing och Claus Pilehave. Dokumentären har väckt rabalder i Danmark och motsvarigheten till SVT i Danmark har blockerat streamningen på grund av att dokumentären inte berättas från den politiska maktens och det förhärskande narrativets perspektiv. Vill man se dokumentären kan man streama den från Sapmifilm.com mot betalning.
Antropologen och filmproducenten Klas Georg Hansen som bott på Grönland i trettio år och verkat inom administrationen i 27, och som har specialiserat sig på de koloniala relationerna mellan Danmark och Grönland, presenterade Grönlands historia och inlemmandet i Danmark 1953 i korta drag.
Inuk Jorgensen, folkhögskolelärare och filmare berättade att ”Vitt Guld” är unik på det sättet att den bryter det förhärskande narrativet: Grönlands historia har alltid berättats av danskar, blivit sedd från den vinkeln. I och med att inuiterna på Grönland fått se filmen, (gjord 2025), sker ett skifte: från att ha varit uppvuxna med att få höra att de är en utgift, att de inte är lika mycket värda (fått mindre lön än etniska danskar vilket också varit lagstadgat) så vänder filmen upp och ned på detta, betonar Inuk Jorgensen. Nu får de det grönländska perspektivet som visar att det är Danmark som behöver Grönland, inte tvärtom. Grönländarna kan sträcka på sig istället för att låta sig hunsas av den bild de fått sig serverad: om deras hjälplöshet et cetera, framhåller Inuk Jorgensen.
Kryoliten, som var unik för Grönland, och som utplånats, har dragit in mer än 400 miljarder danska kronor till Danmark medan en del av invånarna levt i yttersta fattigdom och beroende, utan att ha blivit upplysta om vilka rikedomar som har slussats i en strid ström till Danmark. Gruvstaden Ivitutt var också en isolerad och avgränsad yta med särskilda bestämmelser vilken många av inuiterna inte fick vare sig lämna eller resa därifrån. Allt för att förhindra relationen mellan inuiter och danskar och kunskap av vad som skedde innanför stadens ”portar”. Alla maskiner kom från Danmark, alla arbetare. Inte ett öre utifrån omsattes i, eller gick tillbaka det inuitiska samhället och dess kultur. E
Filmen är hoppfull för den visar hur förvridna perspektiv och siffror kan vridas rätt igen. Den visar också hur det nya narrativet får ta plats och blir ”embodied knowledge” hos inuiter och dansk-inuiter som visas i hållningen, i sättet att berätta och argumentera. Och som bränner till i sorgen över att tidigare generationer inte fått vara med om perspektivskiftet: om brytningen med det danska narrativet till förmån för det egna och i upprättelsen att få veta om de egna naturtillgångarna och gruvorna och hur enormt rikt landet är i sig självt. Att Trump vill åt Grönland skapar stress hos inuiterna på Grönland, påpekar Inuk Jörgensen.
En intressant aspekt av genomgången från antropologiskt håll var att Grönland under andra världskriget var helt utan kontakt med Danmark sedan Nazityskland ockuperat landet. Uppgiften att vakta kryoliten så inte tyskarna lade beslag på den gick till USA.
Klaus Georg Hansen underströk att Danmark inlemmade Grönland 1953 utan att inuiterna fick vara med i processen – den gick över huvudet på dem. ”Home region- kriteriet” 1958 att grönländarna skulle ha lägre lön än danskar förstärktes 1964.
Med sina PowerPoints visar Klaus Georg Hansen en utveckling som innebär en tightening av inuiternas fri- och rättigheter och som övergår i övergrepp som sterilisering och ”forced contraception” av kvinnor och ”legal fatherlessness”: övergrepp som föregåtts av en policy av ”deliberate population concentration” från 1950, som pågick in på 1970-talet. 1953 förekom ” forced relocation”, se bild nedan.
1964. ”The ”birthplace criterion’ introduced, tightening the home region criterion. Wage disparities.
1958. The ”homeregion criterion”, (Hjemstads kriteriet) is introduced resulting in wagedisparities.
När kolgruvan Qullissat stängdes 1972 efter att ha varit i bruk sedan 1924 skedde en tvångsförflyttning, och den tvångsförflyttningen satte igång Grönlands krav på ”hjemmestyre”.
Klaus Georg Hansen spår in i framtiden och tror att Grönlands självständighet från det som i praktiken var Danmarks annektering av Grönland efter andra världskriget, kan hotas av eventuell invasion av USA. Det är en stressfull situation för grönländarna som pågår i nuet, som sagt, enligt Inuk Jorgensen.
Powerpointspresentation av Klaus Georg Hansen Bilder: talbart.blog Gruvverksamheten på Grönland: PowerPoint presentation av Klas Georg Hansen. Visst ser vi paralleller till Grönlands koloniala historia med Sapmis et cetera…Bild: talbart.blog Fr vänster: Hagabions representant som jag tyvärr inte har namnet på, Klaus Georg Hansen, antropologi, professor i film och dokumentärfilmare Anders Berthelsen och filmare och lärare Inuk Jorgensen. Bild: talbart.blogIntroduktion av antropolog Klas Georg Hansen som.är ägare av filmproduktionsbolaget KGH. Bild: talbart.blog
TALBART 