Krig måste stoppas för krig utsläcker människoliv, ”the precious human life. Alla människor är lika dyrbara, lika värdefulla.
”The Buddha said that it is more difficult for a being to obtain human birth than it would be for a turtle coming up from the depths of the ocean to put its head by chance through the opening of a wooden yoke tossed around by huge waves on the surface”.
(Patrul Rinpoche, 1998:33)
Och Shantideva säger:
”The Buddha declared that like a turtle that perchance can place
Its head within a yoke adrift upon a shoreless sea,
This human birth is difficult to find”.
(Patrul Rinpoche, 1998:34)
Källor, tips och länkar:
Patrul Rinpoche. 1998. Words of My Perfect Teacher. A Complete Translation of a Classic Introducttion to Tibetan Buddhism. Altamira Press.
”If we are willing to stand in our own shoes and never give up on ourselves, then we will be able to put ourselves in the shoes of others and never give up on them. True compassion does not come from wanting to help out those less fortunate than ourselves but from realizing our kinship with all beings”.
Det finns en stram, men ändå vilsam skönhet över Hirschsprungs museum på Stockholmsgade i Köpenhamn. Huvudutställningen handlar om Marie Kroyer och hennes inspirerade måleri som avstannade något efter bröllopsresan och hemkomsten till de husliga plikter.
Dethar alltid varit lite speciellt att åka till Köpenhamn och gå och se konst. Framförallt möta det expressionistiska måleriet som i Per Kirkebys målningar. Louisiana var i många årtionden ett vallfartsmål tills jag åkte till Nivågaards museum (som Åsa Moberg gjort mig uppmärksam på i och med ett intervjuprogram med henne som sändes på SVT) och jag för första gången fick möta ”dansk guldålder” och arbetarkonstnärer som L. A. Ring. Det var underbart att få möta L A Ring igen på Hirschsprungs museum, i form av några målningar av honom som ingick i den visade samlingen. Det värmer hjärtat att även han tillhört den skara av unga och lovande danska konstnärer som familjen Hirschsprung understött och hjälpt fram.
talbart.blog
Jag tror att ett steg i kampen mot antisemitismen är att värdera det judiska kulturella arvet högre. Ett arv som finns mitt ibland oss i form av museer exempelvis. (Och givetvis värdera de övriga nationella minoriteternas kulturarvoch olika etniska gruppers et cetera.) Men vi bör heller inte glömma dem som möjliggjort kulturarvet, som familjen Hirschsprung, som valt att göra något så ”antielitistiskt” att dela med sig av sin bildning och sitt kulturella kapital så att säga, så att alla i det danska samhället som vill, och museibesökare från hela världen, kan få del av konstupplevelser än i dag på Hirschsprungs museum. Påminna sig, inte minst när bildning i vid bemärkelse står på undantag; som när skolorna och folkbiblioteken drabbas av nedskärningar. Hirschsprungska samlingen utgör ett viktigt stycke dansk konsthistoria, särskilt just gällande danska guldåldern. Samlingen donerades till danska staten 1902.
På Wikipedia läser jag att Abraham Marcus Hirschsprung (1793-1871) av tysk-judisk börd flyttade till Danmark och 1826 öppnade en tobaksfabrik i en del av den anrika byggnad som än idag hyser hotel d’Angleterre. De två bröderna Heinrich och Bernhard kunde utöka och expandera familjeföretaget och flyttade då till Tordenskjolds gade, som en del av ”kampanjen” Wirtschafts wunder”,(se källa nedan.)
Det som började i liten skala, blev ett stort och blomstrande företag, specialiserade på cigarrer.
Det mesta om familjen Hirschsprung står att läsa på olika hemsidor, främst Hirschsprungska samlingens egen, sök gärna där.
När antisemitismens snara dras åt är ”Tredje riket” aldrig långt borta. Och den kan dras åt i Tyskland igen, i England, Österrike, USA och Sverige, och så vidare.
Vi har låtit det gå alldeles för långt, som om vi tappat verklighetsförankringen: Som om vi varken hör eller ser. Förblindade, på väg bort i trans.
Att säga sig vara antirasist och samtidigt antisemit är inte ok. Det rimmar illa med att tro på mänskliga rättigheter och allas lika värde.
För drygt en månad sedan ledde jag min cykel uppför en mindre backe och en pojke på moped skrek ett nazistiska slagord. Inte rått och hotfullt, men ändå. Det väckte en obehaglig känsla i mitt bröst. Varifrån kom detta slagord från början: från någon äldre nazist i hans grannskap, kamrater eller familj? Jag ledde min cykel på en led och han for förbi på en moppe ute på vägen. Hade han ”snappat” upp något som han inte kunde bli av med? Som satt sig i halsen? Tror han verkligen på det han sa, hyllningen till Tysklands naziledare, död 1945?
Jag tänkte inte så mycket mer på händelsen tills jag ser rubriken om att judar uppmanas att dölja sin identitet. Det är sorgligt och tragiskt. Varför är vi här, vid det här vägskälet igen?
När extremister på båda sidor brukar ger sig på judar eller anordna demonstrationer där antisemitiska slagord haglar så brukar de som fördömer ”praktiken” – som jag – påpeka att Sveriges judar har inget med det som sker i Israel att göra; de är svenska medborgare och tillhör en av de fem nationella minoriteterna.
Därför är det av yttersta vikt att Sverige visar sig som ett föredöme och i n t e kollektivt bestraffar a l l a palestinier. Med andra ord: Dra bara in stödet för Hamas och säkerställ att övriga palestinier i denna svåra och sorgtyngda och kaotiska situation får det stöd de behöver: Dra inte undan mattan under de övriga som bor i Gaza. Det goda vi vill att andra människor ska göra mot oss ska vi i så stor utsträckning som möjligt göra mot dem.
I en artikel i DN av Martin Fransson & Malena Johansson läser jag att Uefa överger sin plan om att ryska ungdomslag ska få spela i Europa. Därmed berövas de en chans att åtminstone under en kort period träda in i några veckor av fred och stillhet; frikopplade från krig och elände.
Men enlig Sky Sports och New York Times har nu förbundet tvingats överge planerna eftersom ingen ”teknisk lösning kunde hittas”.
En tråkig nyhet för därmed stängs den dörr som också hade kunnat stå öppen för unga och äldre judar att ta sig ut ur det allmer antisemitiska forna Sovjetunionen och från antisemitismen i USA, i väster till antisemitismen i öster, får vi återigen se mäktiga krafter, ånyo som vill eliminera judar och därmed hot mot andra grupper och etniciteter, för att associera till Niemöller. Vi måste värna alla kontaktytor som finns mellsn människor, grupper, organisationeroch stater medan tid är.
Talet om struktur: att få struktur ,ordning på saker och ting. Att ha den ”struktur”, som uppfostran och bildning ger; av att våga ”experimentera” med tankarna; tänka utanför boxen. Lika gärna som att rabbla siffror, eller varför inte konjugera verb?
Lärdom hjälper alltid, är ingen belastning. Men det behövs en parallell ”katekes” till skolan som den ser ut i dag:
Kalla det ”guruinstitutionen, imam, rabbin, präst, vad du vill, men de vilar mot århundraden, om inte tusentals år av traditionellt lärande, etik och moral. Sådant ingår som en naturlig ”ingrediens” i allt lärande: De sex paramitas, exempelvis inom buddhismen, Guds tio bud inom kristendomen.