Jag lyssnar på Aftonbladets CafÈ Bambino ibland, senast gällde det samtalet kring Lena Dunhamn och boken Arundhati Roy skrivit om sin mamma: ”Mitt skydd och min storm”. Jag tycker nästan lika mycket om att höra Tone Schunnessons välvårdade skånska som jag tycker om att höra författaren Ann Heberleins malmöitiska – därmed inget ont om kulturchefen Karin Petterssons dialekt. Samtalet mellan den yngre, (Schunnesson) och hennes chef (Pettersson) skildrar en intressant dynamik där deras respektive litteratursyn ofta kommer fram, i bland är gapet mellan deras inställning och syn brett, vid andra tillfällen harmonierar de, och denna förutsättningslöshet, att i princip inte kunna binda någon av dem vid ett speciellt åsiktsregister, gör deras samtal så böljande och intressant.
I senaste avsnittet jag lyssnar på, (26-10-24) märks det att Karin Pettersson får breda ut sig kring ett ämne som hon både brinner för och har djupa kunskaper om, säger Abdelhamid: om Förintelsen och efterspelet med Eichmann-rättegången och allt.
I samma avsnitt önskar succeförfattaren Tone Schunnesson en retroaktiv tribunal mot psykoanalytikern och läkaren Sigismund Freud. Hon utbrister något i stil med:
Hur kunde han inte fatta att kvinnan led av endometrios? Hon tar också upp hans kokainmissbruk, jag har sett blänkare om det, men vet inte hur bekräftat det är eller från vilka källor de uppgifterna härrör.
När jag berättar det för Abdelhamid om smärtorna i underlivet och blodflödet så hänvisar han till den brittiska författaren Hilary Mantel och hennes bok om endometrios som jag faktiskt läst, men som ingen av oss kommer i håg titeln på så AI får komma till vår hjälp: och ger oss svaret ”Giving up the Ghost”.
I ”Giving up the Ghost” berättar bland annat om Hilary Mantels tid i Afrika och hur besvären förvärras, men när hon återvänder hem står alla läkare i Storbritannien frågande inför hennes smärtor och tror att hon lider av inbillning et cetera. Det tar lång tid innan hon får diagnosen endometrios, som ännu var en diagnos på nybörjarstadiet vad jag minns av min läsning. Klart är emellertid, enligt endiometriosföreningen.com, att orsaken till endometrios fortfarande är okänd. Anledningen av att jag läste boken vara att jag blev alldeles överväldigad av boken ”Wolf Hall” – oerhört bra och litterärt skriven fast den handlade om delvis ett så väldigt prosaiskt ämne som politik i en innersta krets. Man nästan hör viskningarna och de närmast ohörbara stegen i slott och koja.
Invändningen mot Tove Schunnessons önskan om en retroaktiv tribunal, – om än skämtsamt sagt – är som Ulrik Josefsson, teolog och lärare, skrivit i ett annat sammanhang, att en text måste läsas utifrån den tid som den tillkom i, och det gäller även personer som Freud, vi kan inte beröva dem deras tidsfönster, (i Freuds fall från 1856- 1939), så att säga och placera dem i år 2026 och där börja servera dem ”skopor av ovett.”
Ulrik Josefsson, resumerar väl vad det gäller i intervjun i Hemmets Veckotidning, 2024-12-04.
”Grundförutsättningarna är alltså att alltid vara öppen för ny kunskap men också att värdera den nya kunskapen, att bedöma dåtiden med förståelse för den samtida kontexten, sammanfattar han.”
(Ulrik Josefsson, docent i praktisk teologi och rektor för Akademi för Ledarskap och Teologi, (ALT))
Vi får inte glömma att Sigmund Freud även var forskare… Jag kan inte gå närmare in på fallet för den enda fallbeskrivning jag läst från första till sista sidan är ”Vargmannen” och den var suverän för han blev hel på nio månader, en kort tid för en terapi eller psykoanalys, vad jag förstår. Men sedan han väl han och hans fall dissekerats, stött och blötts och idisslats i åratal, förmodligen, så är frågan vad som till sist återstod av honom? Lite som viskleken om någon kommer i håg? Hans identitet röjdes väl också, vad Abdelhamid förstår…Det är den här undervegetationen kring Freuds fall som väcker frågor och bestörtning för på den tiden fanns också integritet och läkared med mera. Men det ska sägas, det var inte Freud som skapade ”undervegetationen”, det är jag närmast hundra på, säger Abdelhamid och kokainmissbruket får stå för de källor som uppgivit detta. Vad vi vet är att Sherlock Holmes använde kokain, enligt ryktet.
Texten i följande stycke är genererad i dialog med M365 Copilot (GPT-5-baserad AI), 24 oktober 2026.
ngelsk förfatatre som skrivit om sin endometrios
Copilot said:
Ja, det finns flera engelskspråkiga författare som har skrivit öppet om sin endometrios:
- Hilary Mantel (Storbritannien), den prisbelönta författaren bakom Wolf Hall. I memoaren Giving Up the Ghost beskriver hon hur endometrios påverkade hennes liv under många år och hur hon länge var feldiagnostiserad.endofound
- Lena Dunham (USA), författare, manusförfattare och regissör. I memoaren Not That Kind of Girl och i flera essäer och artiklar har hon skrivit om sina svåra erfarenheter av endometrios.bookauthority
- Abby Norman (USA), författare till Ask Me About My Uterus, en kombination av personlig berättelse och undersökning av hur sjukvården bemöter kvinnor med kronisk smärta och endometrios.endofound
- Lara Parker (Storbritannien), skådespelare och författare till Vagina Problems: Endometriosis, Painful Sex, and Other Taboo Topics, där hon utgår från sina egna erfarenheter.endofound
- Tracey Lindeman (Kanada, engelskspråkig journalist och författare) skrev BLEED, som kombinerar memoar och granskning av vården kring endometrios.simonandschuster
Om du främst är intresserad av en engelsk skönlitterär författare av hög litterär rang, är Hilary Mantel förmodligen det mest kända exemplet. Om du vill ha en mer samtida personlig skildring av sjukdomen i sig är Abby Norman ofta den som rekommenderas först.
Ai använd eSherlock holme sav Conan Doyle kokain
Texten i följande stycke är genererad i dialog med M365 Copilot (GPT-5-baserad AI), 24 oktober 2026.
Copilot said:
Ja. I berättelserna om Sherlock Holmes låter Arthur Conan Doyle honom ibland använda kokain, särskilt i de tidiga novellerna. Holmes injicerar en lösning av kokain när han är uttråkad och saknar intellektuella utmaningar. Hans vän Dr. John Watson uttrycker ofta oro över detta och varnar för de negativa effekterna.
I senare berättelser tonas detta ned, och det antyds att Holmes, med Watsons hjälp, slutar med vanan. Författaren skildrade kokainanvändningen på ett sätt som speglar sin tids syn på droger. Under slutet av 1800-talet var kunskapen om beroende och skadeverkningar betydligt mindre än i dag.
Det är däremot inte känt att Arthur Conan Doyle själv var kokainanvändare. Han var läkare och kände till de medicinska diskussionerna om ämnet, men Holmes kokainbruk brukar ses som ett litterärt grepp för att visa hans rastlöshet och excentricitet snarare än en spegling av författarens eget liv.
Får Göteborg vara ett ”näste” för samtalsterapi med rötter i Freuds bidrag till världen? – TALBART
/Abdelhamid och Helena
Källa, tips och länkar:
ESHRE-ENDOMETRIOS-patient-Guideline_SVENSKA.pdf
Endometrios – behandlingsöversikt | Internetmedicin
ALT:s rektor: Pethrus var nationalist – men måste förstås genom sin samtid
