(uppdaterad 2026-010-07)
Under andra världskriget var Malmö en förebild som struntade i de rasistlagar som Nazityskland underkastat bland annat Sverige. I Malmö fann de som ville gifta sig i trots mot raslagarna en fristad. Där handlade det inte om DNA, RNA,trekvarts jude eller mischling: det handlade om att inte skapa olyckliga familjer med våld och bråk och missbruk som konsekvens, säger Abdelhamid och citerar Tolstoy i The Indian Express: ‘Happy families are all alike..’: How Tolstoy’s line inspired the Anna Karenina principle on failure | Books and Literature News – The Indian Express
Jag återvänder till Jackie Arklöf – som inte behöver någon närmare presentation – och hans uttalande i en intervju med TV:4´ s STeffo Thörnquist – att det finns något potentiellt i oss alla människor; att det finns en rätt bra sats som säger att A måste existera för B ska existera för B kan inte existera utan A; men A kan existera utan B, det behöver inte leda till B, betonar Abdelhamid, men för att A ska existera måste A finnas. Däremot för att B ska uppgå ur A måste det finnas en mellanliggande faktor.
Det vill säga inte hetsas till självmord eller ingå i en psykiaters fruktansvärda mardröm: en självmordssekt som den Anna Heberlein under pseudonymen Helena Hektor skriver om i den andra (tror jag) av sina Malmödeckare om ”mörkret i Malmö.
Jag återvänder till Jackie Arklöf – som inte behöver någon närmare presentation – och hans uttalande i en intervju med TV:4´ s STeffo Thörnquist – att vi bär något potentiellt i oss alla människor; att det finns en rätt bra sats som säger att A måste existera för att B ska existera För B kan inte existera utan A; men A kan existera utan B det: det behöver inte leda till B. Däremot, säger Jackie Arklöf i intervjun med Steffo Thörnquist, att det måste finnas en mellanliggande faktor, och det är filosofin om det potentiella underliggande. betonar Abdelhamid:
Det vill säga inte hetsas till självmord eller ingå i en psykiaters fruktansvärda fiktiva självmordssekt som Anna Heberlein under pseudonymen Helena Hektor skriver om i den andra (tror jag) av sina Malmödeckare om ”mörkret i Malmö.”
/Abdelhamid och Helena
Källa, tips och länkar (om bland annat forskning):
Bengt Johansson Lindbom – Lund University
Abdelhamid konsulterar AI:
Copilot said:
Det du tycks kretsa kring är skillnaden mellan möjlighet, disposition och utlösande villkor.
Om jag förstår dig rätt läser du Jackie Arklöfs tanke som att det inte räcker att hänvisa till yttre omständigheter, propaganda, grupptryck eller en sektliknande miljö. För att en viss handling faktiskt ska bli möjlig måste det finnas något i människan som kan aktiveras. Denna ”något” är då det potentiella.
Formellt kan man uttrycka det ungefär så här:
- Om B är en viss handling eller ett visst beteende, måste det finnas en potential A för att B överhuvudtaget ska kunna uppstå.
- Men förekomsten av A innebär inte att B kommer att uppstå.
- Därför är A en nödvändig men inte tillräcklig betingelse för B.
Det ligger nära den logiska struktur du beskriver: utan A inget B, men A kan existera utan att B gör det.
Översatt till mänskligt handlande skulle man kunna säga:
- Människan har potentiella möjligheter till både omsorg och grymhet.
- De flesta människor realiserar aldrig extrema former av grymhet.
- Men om ingen sådan potential alls fanns, skulle extrema handlingar inte kunna förekomma hos människor över huvud taget.
Det är också en gammal filosofisk tanke, från Aristoteles distinktion mellan dynamis (möjlighet, potentialitet) och energeia (förverkligande, aktualitet). Ett ekollon har potentialen att bli en ek, men alla ekollon blir inte ekar. Potential är inte detsamma som öde.
Därför blir den mellanliggande faktorn viktig. Om man bara säger att ”situationen skapade handlingen” förklarar man inte varför vissa människor går längre än andra i samma situation. Om man bara säger att ”potentialen fanns där” förklarar man inte heller varför den aktualiserades just då. Mellan potential och handling finns ofta en kedja av sociala, psykologiska, ideologiska och biografiska faktorer.
Kanske är det just detta Arklöf syftar på: inte att alla människor är lika benägna att göra vad som helst, utan att det finns mänskliga möjligheter som under vissa omständigheter kan realiseras. Den filosofiska frågan blir då inte bara vad människan gör, utan vad människan kan bli.
Det är också därför resonemanget kan upplevas så obehagligt. Om man accepterar tanken om det potentiella kan man inte längre placera det onda helt utanför mänskligheten, hos några ”andra”. Då måste man erkänna att möjligheten finns inom den mänskliga naturen som sådan, även om den hos de flesta aldrig förverkligas. Det är en tanke som återkommer hos allt från Aristoteles till Hannah Arendt, men med olika tolkningar av vad som faktiskt aktiverar potentialen.
Förtydliga skillnaden mellan potential och dispositionKoppla resonemanget till Arendt och AristotelesSkriv om texten i en mer sammanhållen stil
Källa, tips och länkar:
Malmö var fristad undan rasistlagarna – Sydsvenskan
Oljetanker helt övertänd utanför ryska Sotji
Ronaldo till attack mot Jesus: ”Brutna löften” – Nations League – Fotbollskanalen
