Jag har döpt den konverterande juden, Edlas vän och nyexaminerad präst, till David. Vad jag kommit fram till är att David konverterar för att rädda sin syster. Förebilden till systern är Agathe Lasch.
Före allt annat kallade Gud oss till att vara människor: inte svenskor, tyskar, amerikaner, afrikaner eller judar. Det fanns inga färdiga kategorier att träda in i som hade med religion, etnicitet, nationalitet eller en specifik kultur att göra. Allt var upplyst, ohindrat, oskymt av beteckningar eller etiketter, ett vara som låg öppet. varat som människor utgörs av, befinner sig i.
Jag lämnar över sista textmeningen till AI som utvecklar mitt resonemang något som förklarat ”Varat” något:
Texten låter filosofiskt och påminner om ett existentiellt eller fenomenologiskt språkbruk, där ordet ”vara” eller ”varat” syftar på själva existensen, före alla kategoriseringar.
En möjlig tolkning är:
”Allt var upplyst, ohindrat och oskymt av beteckningar eller etiketter, ett vara som låg öppet.”
Det beskriver en upplevelse där verkligheten framträder direkt, utan att människor först sorterar den genom namn, begrepp eller etiketter.
”Varat som människor utgörs av, befinner sig i.”
Här används varat som den grundläggande existensen eller verkligheten som människan både är en del av och lever i. Det handlar inte om enskilda saker, utan om själva tillståndet att finnas till.
Mer vardagligt uttryckt skulle man kunna säga:
”Verkligheten framträdde klart och direkt, utan att döljas av våra benämningar och kategorier. Det var den grundläggande existensen som människan både består av och lever i.”
Jag lämnar AI och fortsätter med Davids predikan:
”Det fantastiska, storslagna är att Gud älskar sin sin skapelse, älskar oss som han skapat till sin avbild. Han älskar oss och har ett klappande fadershjärta genom allt. Som tur är, vi kan vara lyckliga, skatta oss lyckliga för de flesta jordiska föräldrar älskar också sin skapelse, sina barn. Vill det bästa för dem.
Sliter för att de ska få det bättre ock så vidare. Gör allt för att rusta dem inför livet. Sänder dem till skola och allt”.
Tekla såg ner på spetsen av sina skor, lät dem vila mot det svala kyrkogolvet. Mindes Mårtenssons ord att hon inte behövde någon skola, att det blev som förgjort när fruntimmer skulle skaffa sig läshuvud – var de inte födda med läshuvud hur i all sin dar skulle skulle de få läshuvud genom att nöta skolbänken? Det hjälpte inte att fröken Svea hemma och vädjat: Hon hade inte bara stött på patrull hos Mårtensson utan flera andra föräldrar: varför skulle de förhäva sig istället för att vara förnöjsamma och glada för det de hade`?
/Helena
Om du vill kan jag också analysera texten ur ett Heidegger-perspektiv, eftersom formuleringen om varat starkt påminner om hans filosofi.
Kan du förklara begreppet ‘varat’?
Copilot said:
Ja. ”Varat” är ett av filosofins mest grundläggande och samtidigt mest svårfångade begrepp.
Enkelt uttryckt är varat det faktum att något är.
Skillnaden mellan en sak och varat kan illustreras så här:
- Ett träd är en sak.
- En människa är en sak.
- En sten är en sak.
Men innan jag frågar vad dessa saker är, kan vi fråga att de är. Denna ”är-het”, själva existensen, kallas inom filosofin ofta varat.
Ett vardagligt exempel
När du ser ett träd tänker du vanligtvis:
”Det där är en björk.”
Du sätter en etikett på det. Men om du försöker lägga alla begrepp åt sidan och bara uppmärksamma att trädet över huvud taget finns där, som något närvarande i världen, närmar du dig det filosofer kallar varat.
Heideggers syn på varat
Den tyske filosofen Martin Heidegger menade att västerländsk filosofi hade fokuserat för mycket på olika ting och för lite på själva frågan:
”Vad betyder det att vara?”
Han skiljde mellan:
- Varande (Seiendes) = enskilda ting och människor som existerar.
- Varat (Sein) = det som gör att allt detta över huvud taget kan framträda som existerande.
För Heidegger lever vi ofta så upptagna av vardagens kategorier, namn och funktioner att vi glömmer den djupare frågan om varat.
I den text du citerade
”Allt var upplyst, ohindrat, oskymt av beteckningar eller etiketter, ett vara som låg öppet.”
Här verkar författaren beskriva en erfarenhet där verkligheten inte längre uppfattas genom begrepp och kategorier. Istället framträder världen mer direkt, som ett öppet vara eller varat.
När texten sedan talar om:
”varat som människor utgörs av, befinner sig i”
syftar det på att människan inte bara är en sak bland andra saker. Vi är själva delaktiga i varat; vi existerar och är alltid redan insatta i en värld som är.
En poetisk sammanfattning skulle kunna vara:
Varat är inte något som finns bland andra saker. Det är själva existensen, den öppenhet inom vilken alla saker, människor och erfarenheter kan framträda.
Hur skiljer sig varat från tinget?Hur använder Heidegger begreppet varat?Kan varat upplevas direkt?
