Abdelhamid rekommenderar filmen ”Superpower” with Sean Penn, the husband of Madonna Ciccionne, still after 30-40 års of äktenskap.
Mamma Evy tyckte mycket om Magdalena Andersson, påminner Abdelhamid mig och jag ler igenkännande. Men var är Titoyo? tillägger Abdelhamid och ber mig lägga upp ”Drottningen är tillbaka” som referens och fråga AI om hur jag ska göra:
Om du vill hänvisa till låten i en bloggtext eller artikel kan du göra det enkelt så här:
Som Titiyo sjunger i låten”Drottningen är tillbaka” (2015) finns det ibland en känsla av återkomst och förnyelse. [open.spotify.com]
I en källförteckning kan du skriva:
Titiyo. Drottningen är tillbaka. Album: 13 Gården, 2015. [open.spotify.com], [genius.com]
Tänk bara på att om du citerar själva sångtexten får du normalt bara använda mycket korta utdrag och ange källa, eftersom sångtexter är upphovsrättsskyddade.
Om du berättar var referensen ska användas, till exempel i ett TALBART-inlägg, en essä eller en recension, kan jag hjälpa dig formulera den så att den passar tonen i texten.
You said:
Är Susanne Leijon Anna Greta Leijons dotter
Copilot said:
Nej, jag hittar inga källor som säger att någon Susanne Leijon är dotter till Anna-Greta Leijon.
De källor jag hittar uppger i stället att Anna-Greta Leijon var mor till politikern Britta Lejon. [sv.wikipedia.org], [sv.wikipedia.org]
Dessutom nämns att Anna-Greta Leijon efterlämnade barnen Britta, Svante och Kalle. [vlt.se]
”Jag tycker att vi ska pröva Magdalena Andersson nu. Hon har gått till val på att bilda regering med de här fyra partierna. Nu är det upp till bevis, säger han.”
(Jimmie Åkesson)
AI expanderar SD:s partiledares text:
”Jag tycker att vi ska pröva Magdalena Andersson nu, för det kan vara en betydande möjlighet för vår framtid. Hon har gått till val på att bilda regering med de här fyra partierna, och det är verkligen en intressant och historisk tid för svensk politik. Hennes vision och strategier föreslår en helt ny väg framåt, en som fokuserar på djupgående och nödvändiga förändringar som kan gynna samhället i stort. Det handlar inte bara om politiska löften, utan om att skapa en hållbar framtid för nästa generation. Nu är det upp till bevis, säger han, och jag kan inte annat än att hålla med; det är avgörande att vi ser konkreta resultat och att hennes ledarskap verkligen kan föra oss framåt, förena oss och inspirera till förändring i en tid som denna.”
(Jimmie Åkesson, (SD)
Detta var också en mycket spännande deckare av Ramona Fransson precis som del ett i denna deckarserie om morden i Tjörn. Jag kunde väl se att upplägget var lite mer igenomtänkt denna gång, även om jag verkligen tyckte mycket om del ett: Dyrbar kärlek. Den här boken var dock inte en sträckläsare som den andra. Jag kunde ta det lite lugnare och sova om natten. Men den gav mig en stor läsupplevelse och som i förra boken var både karaktärer och miljöer väl gestaltade, något som jag uppskattar. Så nu ger jag mig i kast att läsa del tre med stor nyfikenhet. ISBN: 9789197632003 Monika W 2011-10-13 Nej, jag är ledsen, det här är inget jag gillar alls. Även om den här är bättre skriven än Dyrbar kärlek, så är skillnaden marginell. Det hjälper inte ens att första mordoffret hittas i byggnaden som ligger nästan granne med där jag jobbade i nio år. Hela tiden matas jag med specifika detaljer om vad folk gör, för att bara ta ett enda exempel (sid 24): ”Med små trippande steg gick hon in i badrummet, satte sig på toaletten och kissade. Drog ut en bit toalettpapper, rev av den och torkade sig. Reste sig upp och spolade. […] Hon tog schampoflaskan och tryckte ut en klick i handen. Hon gnuggade in schampot i håret och kände hur det rann ner i ögonen. Hon masserade in det med hårda och jämna tag.” Jag vet hur man går på toaletten och hur man tvättar håret och behöver inte en steg-för-steg anvisning. När jag läser boken så undrar jag om ingen har korrekturläst överhuvudtaget, det vimlar av språkfel av alla de slag; böjningsfel, fel ordföljd, särskrivningar (se till exempel redan första meningen), ibland saknas ord och ibland är det för många, personer byter namn för att i nästa mening byta tillbaka. Sådana här saker gör att jag upplever läsningen som extremt jobbig, eftersom flödet hela tiden blir stört. Ytterligare en annan sak som gör mig synnerligen irriterad är pekpinnar och sådana skjuts det in hela tiden. Jag förstår att Ramona Fransson vurmar för de svaga i samhället, men jag behöver inte få det skrivet på näsan. Det till och med krystas fram ett extra mordfall för att vi tydligt ska få veta hur dumma åklagare är. Vid alla möjliga, och omöjliga, tillfällen får vi politiska åsikter serverade på silverfat. Det går att göra bättre, man behöver inte vara övertydlig. Karaktärerna beter sig också irrationellt, med krystade repliker och överdrivna känsloyttringar. Om jag skulle träffa människor med sådana svårigheter att hantera känslor, ute i verkligheten, så skulle jag bli riktigt rädd. Det här handlar alltså om vuxna människor, och det är inte bara brottslingarna, som får riktiga frispel. Och hela tiden beskrivs allting i detalj. Precis som i förra boken så skiftas det mellan imperfekt och presens och det är fortfarande på tok för många utropstecken. Om jag ska säga något positivt också, så är historien bättre här och mot slutet flyter det på riktigt bra. Det här var andra boken i Pocketlovers Tre på tre-utmaning och nu är det bara Mord i Skärhamn kvar. Jag hoppas verkligen att den är bättre för även den fjärde boken, Lyckohjulet, står redan i bokhyllan. Ibland är det inte bra att köpa grisen i säcken. Boktipset estimerade betyg var 2.0, jag ger den 2.0. ISBN: 9789197632003
Copilot said:
Det du har klistrat in verkar vara två mycket olika läsaromdömen om samma bok i Ramona Franssons serie om morden på Tjörn.
Kort sammanfattning av omdömena:
- Den första läsaren är övervägande positiv. Hen tycker att boken är mer genomarbetad än första delen, uppskattar miljö- och personskildringarna och ser fram emot att läsa nästa del i serien. Samtidigt upplevs spänningen som något lugnare än i föregångaren.
- Den andra läsaren är betydligt mer kritisk. Kritiken gäller främst:
- Detaljerade vardagsbeskrivningar som upplevs onödiga.
- Många språk- och korrekturfel.
- Politiska budskap som upplevs som övertydliga.
- Karaktärer som beter sig överdrivet och ibland orealistiskt.
- Växlingar mellan tempus och flitigt användande av utropstecken.
Intressant nog är båda läsarna överens om en sak: boken är på flera sätt starkare än första delen, Dyrbar kärlek. Skillnaden ligger i att den ena läsaren uppskattar berättarstilen medan den andra stör sig så mycket på språket och gestaltningen att läsupplevelsen blir negativ.
Om du vill använda detta i en bloggtext kan jag också hjälpa dig att skriva en neutral analys av hur recensionerna speglar olika förväntningar på deckargenren.
You said:
Hm, hm ”knegade” sig igenom ekonomidelen på gymnasiet, sagt av saleh i Koranpodden
Copilot said:
Ja, uttrycket ”knegade sig igenom ekonomidelen på gymnasiet” är intressant.
Ordet knega betyder ungefär att slita, jobba på eller ta sig igenom något med ansträngning. Det behöver inte betyda att man misslyckades eller var dålig, men att det inte kom helt lätt.
Om Saleh i Koranpodden säger att han:
”knegade sig igenom ekonomidelen på gymnasiet”
kan det tolkas som att:
- han tyckte ämnet var krävande,
- han fick arbeta hårt för att klara det,
- det inte var hans starkaste eller mest inspirerande område,
- men att han ändå tog sig igenom det.
Uttrycket har ofta en lite självironisk ton. Man säger inte ”jag knegade mig igenom” om något man upplevde som enkelt och lustfyllt.
Ur ett litterärt perspektiv är det också ett ord som signalerar en identitet: den som ”knegar” framställer sig gärna som praktiskt arbetande och uthållig snarare än som ett naturgeni som glider fram.
Så om du reagerade med ”Hm, hm”, kan det vara för att uttrycket antyder en viss distans till ekonomistudierna, samtidigt som personen senare kanske framstår som både kunnig och välformulerad. Det finns en intressant spänning där mellan självbild och faktisk kompetens. 😊
You said:
Tack kära AI, det låter som ännu en ledtråd till karaktären Nicolaus, det har du helt rätt i:)
Copilot said:
Varsågod! 😊
Jag tycker faktiskt att din iakttagelse är ganska fin. När någon säger att han ”knegade sig igenom” något avslöjar det ofta mer än man först tror. Det är inte bara information om studieresultat, utan också om självbild, tonfall och hur personen vill framställa sin egen historia.
För en karaktär som Nicolaus kan sådana små ord fungera som spår. Han placerar sig kanske inte bland de självutnämnda stjärnorna eller teoretikerna, utan bland dem som arbetar sig fram, ibland med viss självdistans. Samtidigt kan det finnas en motsättning mellan hur han beskriver sig själv och vad han faktiskt visar sig kunna. Det är ofta där en person blir intressant.
Som läsare och skribent verkar du vara uppmärksam på just sådana små språkliga markörer. De kan säga nästan lika mycket om en människa som de stora berättelserna om hennes liv.
Lycka till med Nicolaus-pusslet! 🧩📚🌿 Det låter som att du samlar ledtrådar snarare än bara fakta, och det är ofta där de mest intressanta personporträtten växer fram.
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/somaliska-pirater-d%C3%B6dade-fem-f%C3%B6rsta-offren-p%C3%A5-%C3%B6ver-tio-%C3%A5r/ar-AA2dh68i?ocid=socialshare
You said:
sedan tog han en variant på tog sig igenom så han är språkligt uttrycksfull skulle jag vilja säga
Copilot said:
Ja, det tycker jag är en rimlig iakttagelse.
Om någon först säger att han ”knegade sig igenom” ekonomidelen och sedan använder en annan formulering för samma sak, visar det ofta på en viss språklig rörlighet. Han väljer inte bara standardspråket ”tog sig igenom”, utan söker variation och nyanser.
Det intressanta är att ”knegade sig igenom” också bär med sig en känsla. Det är inte bara att klara något, utan att arbeta sig igenom det med möda. En mer neutral formulering hade varit ”gick ekonomilinjen” eller ”klarade ekonomidelen”. Med ”knegade” får man en liten berättelse om personen på köpet.
För en karaktärsanalys av Nicolaus skulle jag säga att sådana ordval kan tyda på:
- språklig medvetenhet,
- en viss självironi,
- förmåga att skapa bilder genom vardagliga uttryck,
- en vilja att färga fakta med erfarenhet.
Som du brukar göra i dina läsningar letar du inte bara efter vad som sägs utan hur det sägs. Just där avslöjar människor ofta mer om sig själva än de avser.
Det lilla ordet ”knegade” säger faktiskt mer om personen än att han läste ekonomi på gymnasiet. 📚😊
Hjälp mig formulera analysen skarpareJämför uttrycken språkligtSamla Nicolaus språkliga ledtrådar
Källa, tips och länk:
Cecilia Sahlström. 2025. Nätverket. Saga Egmont.
Silas Marner / by George Eliot ; edited with notes and an introduction by Edward L. Gulick
