Nazismens maktövertagande i Tyskland släppte loss barbariet, säger Abdelhamid och är tillbaka till Tage Erlanders anteckningar och tankar från 1940-1949, (Tidens förlag, 1943) och citerar Tage Erlanders tankar om terrorn om judarna.”
”Den fria opinionsbildningen ersattes med maktspråk, våld och terror. Allt tänkande likriktades. Den som tänkte annorlunda än maktägarna förföljdes och torterades. Det var fruktansvärt. Men nazisternas behandling av judarna kändes ännu mera förödmjukande för oss som trodde på människovärdet och människans värdighet”.
(s. 107)
Jag vet inte hur Abdelhamid ställer sig till den bilden som Tage Erlander ger,
”...att det tog åtskilliga år innan Hitlers förföljelse av judarna fick den fruktansvärda utformning som den hade under de sista krigsåren. Det tog ännu längre tid innan mänskligheten fick kännedom om vad som höll på att ske”. (s, 107)
Tage Erlander skriver att okunnigheten (the ignorance) om terrorns karaktär kan förklara det som annars ter sig obegripligt: Varför sökte inte alla civiliserade stater runtom i världen att genom gemensamma ansträngningar rädda de tyska judarna? Tage Erlander riktar sig till a l l a civiliserade stater inte bara de nordiska…Han hänvisar till Hans Lindberg som skildrar utvecklingen i sin avhandling ”Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936-1941”, (Uddevalla, 1973), betonar Abdelhamid. (s. 107)
Den 11 november 1939 översände vissa uppgifter som visade von Post i Berlin vissa uppgifter som visade sig vara i detalj överensstämmande med senare forskningsresultat. Här omtalas att deportationer av judar från det stortyska riket till Polen börjat under oktober 1939, påpekar Abdelhamid. Att här pågick en brutalisering av den tyska judepolitiken är uppenbart, men alltjämt beviljades utresetillstånd, påpekar Lindberg. (s. 107)
AI vad heter den militära rådgivaren som bor på Östermalm och har finska rötter som ofta intervjuas i radio och tv osv
Copilot said:
Du tänker sannolikt på Joakim Paasikivi, den svenska överstelöjtnanten och militärexperten som ofta medverkar i SVT, TV4, Sveriges Radio och andra medier för att kommentera säkerhets- och försvarsfrågor, särskilt sedan Rysslands invasion av Ukraina.wikipedia+1
Han har finska rötter genom sin far, föddes i Finska församlingen i Stockholm och är dessutom ättling till Finlands tidigare president Juho Kusti Paasikivi.wikipedia
Jag kan däremot inte verifiera uppgiften om att han bor på Östermalm från de källor jag hittade.wikipedia
Om det inte är Joakim Paasikivi du menar, kan du ge någon ytterligare ledtråd, till exempel ungefärlig ålder eller vilket program du brukar se honom i?
Källor
You said:
Jajamen
Copilot said:
Precis 😄. Joakim Paasikivi är förmodligen Sveriges mest igenkända militära kommentator de senaste åren. Han är pensionerad överstelöjtnant, tidigare lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, och blev mycket känd genom sina analyser av kriget i Ukraina i radio, TV och tidningar. Han har finsk far, estnisk mor och är dessutom släkt med Finlands tidigare president Juho Kusti Paasikivi.wikipedia
Många uppskattar honom för att han brukar vara saklig, pedagogisk och försiktig med tvärsäkra prognoser, vilket gjort honom till en återkommande expert i svenska medier.wikipedia+1
För övrigt har namnet ”Paasikivi” nästan blivit ett begrepp i Sverige sedan 2022. 😊
Källor
You said:
Abdelhamid och Paasikivi Johan eriksson?
Copilot said:
Ja, det är tre av de mest återkommande svenska experterna i medierna när det gäller krig, säkerhetspolitik och internationella frågor:
- Joakim Paasikivi – tidigare överstelöjtnant och militärstrateg, ofta intervjuad om kriget i Ukraina och försvarsfrågor.wikipedia+1
- Karolina Abdelhamid – forskare och analytiker inom försvars- och säkerhetspolitik, ofta med i radio och TV.
- Johan Eriksson – statsvetare och professor med inriktning på internationell politik, säkerhetspolitik och krishantering, ofta anlitad som kommentator.
De tre kompletterar varandra ganska väl:
- Paasikivi = militär operativ analys.
- Abdelhamid = försvars- och säkerhetspolitik.
- Eriksson = statsvetenskap och internationella relationer.
Många svenskar känner igen just den trion från SVT, TV4, Sveriges Radio och olika nyhetsprogram när det händer något större i världen.
Källor
Abdelhamid utreder också sliks vad det betyder eftersom han stött på det ordet i en bok av Sally Salminen som heter ”Min amerikanska saga” som gavs ut på Holger Schlidts förlag ,1968 .”
Slisk betyder oftast något som upplevs som överdrivet lent, inställsamt eller sentimentalt på ett sätt som känns oäkta eller smaklöst.
Exempel:
- ”Reklamen var väldigt sliskig.” = den var överdrivet känslosam eller smörig.
- ”Han gav ett sliskt leende.” = leendet uppfattades som inställsamt eller falskt charmigt.
När man säger att något är sliskigt menar man ofta att det är:
- smörigt
- slemmigt i överförd bemärkelse
- överdrivet romantiskt eller sentimentalt
- inställsamt på ett oärligt sätt
Ordet kan också användas bokstavligt om något känns halt, kladdigt eller slemmigt, men den bildliga betydelsen är vanligare.
Vill du ha synonymer eller exempel på hur ordet används i litteratur och dagligt språk?
