”I dag står de muslimer som lever i Europa under starkt tryck”. (Tariq Ramadan, s. 13)
Det skriver Tariq Ramadan i introduktionen till sin bok ”Att vara europeisk muslim” som kom ut först i Lyon, 1999, men som nu ges ut på Alhambra förlag. Den immigrationsvåg som började efter andra världskriget innebar att det femtio år senare bor minst 15 miljoner muslimer i Västeuropa länder. Då talar vi alltså mitten av 1990-talet.
Vidare förklarar författaren och den skriftlärde Tariq Ramadan att även om han och de övriga europeiska muslimerna försöker fortsätta leva som muslimer trots detta ständiga tryck påverkar situationen ändå deras sätt att tänka och handla. (s. 13) Han menar att de lägger sig till med en reaktiv mentalitet; och även om vi alla lite till mans känner till vad det och ”affektladdningar” betyder så vet alla inom vården vad det betyder, både bildligt och bokstavligt. Man är utlämnad i sitt reaktiva tillstånd till ett intet; till att uppleva sig vara instängd i en husvagn med en tickande bomb bredvid sig och alla fönster plomberade; jag ser en scen ur kriminalserie ”Shetlands” framför mig. I ett av seriens sista avsnitt höll den kvinnliga kommissarien Tosh på att stryka med. Perez var långt borta och kunde inte hjälpa henne, men hon överlevde mirakulöst för hon var med i nästa avsnitt.
Tariq Ramadan tar också upp svårigheter som kommer av bristande kunskap, av en ignorans som menar att vissa ”kunskaper” eller frågeställningar, kan man stå över; behöver man inte befatta sig med. Och att läsa de olika paragraferna ”Om de mänskliga rättigheterna” som en slags besvärjelse fungerar inte; man måste läsa vad som verkligen står, sätta sig in i kontexten, i förarbetena, i det tänkta:
”Bristande kunskaper om islam leder i förening med speciella omständigheter, sådana som en ofta besvärlig exil, en känsla av främlingskap, ekonomiska problem och så vidare, till den reaktiva hållning som vi ser i dag. Denna hållning var naturligt nog mycket utbredd inom den första generationen, men man finner fortfarande tydliga ärr efter den hos de yngre generationerna: självhävdelse, mycket ofta tillsammans med total okunnighet om det egna ursprunget, och försök att förbli trogen mot islamiska synsätt omsätts. Både i tanke och handling, i reaktion, förkastande, vägran och ibland aggression. (s.15)
Källa, tips och länkar:
Tariq Ramadan. 1999. Att vara europeisk muslim. Alhambra förlag.
TALBART 