”Förmågan att möta en annan människa försvinner om den inte är i bruk”- del 2.

”Är vi för rädda för vår mer filosofiska sida och det mörker i oss som kan finnas där?”

Det är en av de intressanta och tankeväckande frågor som journalisten och träningsprofilen Erika Kits Gölevik ställer till psykiatern Jörgen Herlofson i Wellness pod Revolutionskvarten: Andligheten behöver få plats i sjukvårds-sammanhang.

Vi är så matade med att allting är så enkelt att vi inte ens vågar öppna dörren dit, menar Jörgen Herlofson. Och jag tänker på uttrycket osökt på uttrycket ”lik i garderoben”, men också på bortträngda trauman och annat som varit för smärtsamt för människor att bli medvetna om.

Men det som åsyftas handlar mer om en tilltagande okunskap om att möta människan, understryker Herlofson. Han påpekar att det man inte ägnar sig åt blir man inte kunnig på. Och ägnar man sig inte åt att möta en människa utan bara möter personen som ett utredningsobjekt så blir man inte så bra på det, enligt Jörgen Herlofson. Han berättar för Erika Kits Gölevik att man numera till och med ersätter en del av intervjudiagnostiken med långa intervjuformulär istället, vilket ytterligare förminskar erfarenheterna av att möta en annan människa. Och han fortsätter med att säga att då blir det väldigt uppenbar envägskommunikation då och man tappar bort dialogen och de flesta klagomålen på vården är just dåligt bemötande. Här tar Jörgen Elofson upp synpunkter som att inte bli lyssnad på, inte bli sedd, inte bli förstådd, men tillägger att ibland är dt förstås klagomål på att man inte fick som man ville, men han tror att det ligger jättemycket i de uppräknade klagomålen. ”Man blir inte sedd om man är krånglig och komplicerad”, framhåller han.

Jörgen Herlofson menar att vi har byggt ett samhälle som undviker det komplicerade istället för att möta det och ta det med sig och ta in det.

Han påpekar att det finns ganska massiv propaganda mot att människor inte ska behöva känna ångest, inte behöva känna oro eller inte behöva känna smärta. Han menar att mycket går ut på att hindra sådana obehagligheter som i mindre uttalad grad absolut ingår i livets normala erfarenheter som man inte ska försöka få bort, utan att det mer handlar om att vara vilsen i tillvaron. Och att det inte är vårdens område för vårdens område är sjukdomar.  Jag tror jag förstår vad som avses, samtidigt efterlyser ju Jörgen Herlofson ett mer humanistiskt perspektiv, mer andlighet och öppenhet för vardagliga funderingar och livsfrågor inom psykiatrin, och någonstans upplever jag en vag motsägelse … (Men motsägelsen kan sägas få något av en upplösning i avsnittet som handlar om diagnoser, se här ) Kanske måste psykiatrin visa vägen här genom att visa på alternativa vägar och synsätt som kan möta den här vilsenheten innan den når psykiatrin… Och det gör faktiskt Jörgen Herlofson genom att illustrera med ett exempel från en helare inom Navajostammen.

Att vara ”connected” och att ”reconnect”.

Helaren berättade för Herlofson att sjukdom hos Navajofolket betraktas som att man har blivit ”disconnected”, avskuren från tillvaron och att till och med en psykotisk person genom att ”reconnectas”, återanknytas. Och det sker först genom sinnena, och det kan ske genom traditionella ritualer med rökelse, dans och så vidare. Traditionerna handlar om återanknytning, se om personen kan landa i nuet, förklarar Herlofson och påpekar att ”då är vi inne på mindfulness”.

När återanknytningen till sinnena är säkrad, handlar det om att personen i fråga ska återanknyta till sig själv, som ”vem är jag”, ”vem är den här personen”? betonar Herlofson.  Därefter till sin historia, sin närmaste familj, sin närmaste krets, och sedan återknyta till sitt arbete och komma tillbaka.

Herlofson kontrasterar det mot när någon hamnar i psykos i Sverige så förs vederbörande till akutmottagningen av polis.  Väl där vimlar det av diverse människor som är illa ute och protesterar man läggs man i bälte och får en spruta i rumpan.

”Det här är groteskt i jämförelse”, tänkte jag påpekar Herlofson.  Sedan hamnar man på en avdelning, förklarar han vidare, med en massa personalombyten

”Varför gör vi så”? utbrister Erika Kits Gölevik

Det är olika filosofier, är svaret hon får av Herlofson som poängterar att vi tänker sjukdomar och sjukdomar ska behandlas medicinskt. Och han tillägger att eftersom patienten inte kan ta hand om sig själv lägger vi in den på en avdelning där den får tillsyn.

I intervjun framhåller Jörgen Herlofson också att när de första sjukhusen för psykiskt sjuka kom till kallades de asyler, fristad. Att det fanns goda tankar bakom, en humanistisk syn. De låg naturskönt med parker runtomkring, lugn och stillhet. Men sedan kom det naturvetenskapliga synsättet och tog över, menar Jörgen Herlofson.

Jörgen Herlofson vill ha in de reflekterande processerna i psykiatrin igen.

”Vår förmåga att vrida och vända på saker, att filosofera, är inte det också det som står för hela människans utveckling”? är en annan fråga som Erika Kits Gölevik ställer till Jörgen Herlofson och får svaret ”jodå”.

”Vad skulle vi ha varit utan det”?

Det är också sant, svarar Herlofson och understryker att det är därför vi i någon mening behöver den filosofiska dialogen, reflekterande samtal med varandra. Han berättar för Erika Kits Gölevik att han försöker ta in den möjligheten i psykiatrin där man tagit bort den. Istället håller man på att konsultera varandra, säger Herlofson och betecknar det som så action inriktat.  Istället behöver de reflektera menar han och ställer de frågor som han saknar: ”Vad gör vi”? ”Vad finns det för etik i det här”? ”Gör vi rätt”? ”Gör vi fel”? ”Får vi fatt i människan patienten eller inte”?

Så tänker jag utifrån min bransch, avslutar Jörgen Herlofson och säger att reflekterandet behöver återupprättas. Och det har med det humanistiska perspektivet att göra, förtydligar han. En syn som har filosofiska rötter, en kunskapssyn.

Revolutionskvarten i sig illustrerar verkligen vad det humanistiska perspektivet, reflektionen och dialogen kan åstadkomma.

/Helena Maria

Källa: Erika Kits Gölevik. 2021. Revolutionskvarten, Wellness pod: Därför behöver andligheten få plats inom sjukvårdssammanhang, se här (publicerad: 21-11-11)

Erika Kits Gölevik: 2021. Revolutionskvarten, Wellness pod: Diagnoser – inkörsporten till att få hjälp. (publicerad 21-10-20)