Regimer som låter dissidenter genomgå psykiatriska undersökningar och spärrar in människor på psykiatriska kliniker vet vad de gör. De berövar människor deras identitet genom att ta ifrån dem människorna i deras sammanhang och ta ifrån dem deras verklighetsförankring. De förs in i ett helt okänt system. På sikt, och det är det verkligt skrämmande, berövas de sitt sinnes agens och bryts ner. Syftet är att få fogliga medborgare. Dissidenters och aktivisters ”brott” är oftast enbart att de utnyttjat den mänskliga rättighet som heter yttrandefrihet men som går stick i stäv med vissa regimers styrelseskick. Man tillåts inte uttrycka sitt hjärtas mening, stå för sina värderingar och visa solidaritet med andra människor. Gör man det så är repressalierna fasansfulla, (så kallad ”punitive psychiatry”) skulle jag vilja säga mot bakgrund av mina erfarenheter inom just psykiatrin. I ett av de ”worst case- scenarios” kommer man ut som det som brukar benämnas som ”grönsak”.
Jag är tacksam för att jag lever i en demokrati som inte tvekar att lyfta vikten av yttrandefrihet, gång på gång. (Vi bör dock hålla i minnet att som ”grönsak” är det svårt att föra sin talan även om det skulle finnas yttrandefrihet). Och där, gällande yttrandefrihet, har Sverige en tradition som förpliktigar att även främja den i länder med vad som kan ses som förkastliga styrelseskick, (odemokratiska eller skendemokratier). Det är inte fel för ett land, som Sverige, att ha ideal, (precis som vi människor som individer och det är ju vi som utgör nationen) och försöka leva upp till dem. Jag hoppas att ordet solidaritet får tillbaka något av sin kraft, och inte bara blir ett honnörsord som ekar tomt ju djupare in på 2000-talet vi kommer.
Medan jag skriver detta slår det mig att demokrati innebär att kunna se sina meningmotståndare i ögonen, att sakligt kunna möta dem och diskutera. Inte göra sig av med dem eller gömma undan dem, inte droga ned dem med neuroleptika så att sinnet blir töcknigt och blicken flackande. Kroppen underdånig, med försämrad motorik och utan sin vanliga resning. Allt för att försöka ta deras mänsklighet ifrån dem.
Det här inlägget föddes efter att flera gånger ha sett en rubrik i nyhetsflödet som handlade om en rysk journalist, Julia tror jag hon heter, som protesterat mot kriget och skrivit om solidaritet med det ukrainska folket, om jag inte missminner mig. Hon fördes emellertid till psykiatrisk klinik och det stod i rubriken att ”Jag är stark”, (trots det som händer, ungefär). Och jag tror henne, men…
För hur länge?
Tvångsmedicineras du?
Julia, du måste ut därifrån!
Så går mina tankar:
Du måste ut därifrån.
Men hur möjliggörs det i Putins Ryssland?
Tyvärr hittar jag inte tillbaka till artikeln fast jag sett rubriken i flödet under närmare två veckors tid och därför kan jag inte ange källan. Men jag håller utkik.
Och det finns fler som behöver ut.
/Helena Maria
Länkar och tips:
https://se.topnews.media/sverige-nyheter/rysk-journalist-fangslad-for-natkommentar-om-kriget/
https://www.svd.se/a/o8Amg/ryssland-har-sparrat-in-aktivist-pa-psykiatrisk-klinik
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/a/6nWBXW/rysk-aktivist-doms-till-tvangsvard
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Political_abuse_of_psychiatry
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Political_abuse_of_psychiatry_in_the_Soviet_Union
https://www.adlibris.com/se/e-bok/no-asylum-9781349135554
https://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Protest_Psychosis
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Sluggish_schizophrenia
Elden under snön
Psykiatri och dissidenter – en fasansfull ”reform” och ”reglemente” som inte går ihop med mänskliga rättigheter och ett demokratiskt styrelseskick. Det är Orwells ”1984” och ”Grisfarmen” och Boyes ”Kallocain” i en skräckfylld blandning.” Ändå övergår psykiatrin allt det tänkbara; helheten som blir större än delarna, eller som jag tror är den korrekta versionen; att helheten är större än summan av delarna, se här. Bild: Helena Maria.
TALBART 