”Conversation”, samtal…

”Conversation,” eller samtal är en process i att komma till en förståelse, och förståelse är något som framträder (emerge) i dialog, enligt filosofen Hans George Gadamer. Det betonar psykoanalytikern D. B Stern I boken ”Partners in Thought” (2010) som jag redan refererat till i tidigare inlägg. En bok som fokuserar på hur ”enactments” (iscensättningar) och ”dissociation” i det psykoanalytiska terapirummet (men även i terapirum med psykodynamisk inriktning, förmodar jag) kan störa, förhindra eller avbryta ”true conversations,” eller försöken till dessa.

Stern betonar att för Gadamer har dialogen en alldeles särskild mening, en mening som befinner sig i hjärtat av vad de flesta psykoanalytiker tror vara den kliniska processens ideal. (s. 26)

Och det jag särskilt vill uppmärksamma här att dialog för Gadamer enligt Stern, inte handlar om att tro samma (sak) utan förstå samma (sak):

Each partner in conversation begins the process of understanding from within his own horizon of understanding. When the conversation is successful, the interpretations of each by the other come closer and closer to each other, and each participant repeatedly modifying her interpretation to conform to what she now understands the other to mean. There occurs what Gadamer refers to as ”agreement”, a word that is not meant to to imply that the conversants believe the same thing, but that they understand the same thing.” (s. 27)

Mot bakgrund av det här, samtalets och dialogens betydelse är det väsentlig att inte rutinmässigt stärka de strukturer (institutioner) som vill ”krympa” utrymmet för samtalet och dialog, och istället satsa på det förenklade och ”effektiva”, som exempelvis farmakologisering, och därmed bana väg för en ”essentialisering” av människan; ett tillstånd där den psykiska hälsan blir oviktig, och det ”inre” inte finns och där vi bara riskerar att bli instrumentella för staten och varandra.

I terapirummet handlar det om att bli ”verkliga” för varandra; att jag som klient kan lägga av mina ”förklädnader”, metaforiskt uttryckt. Men djupet av den processen finns nog bara inom psykoanalysen, är jag rädd.

Källa, länkar och tips:

Donnel B. Stern. 2010. Partners in Thought. Working with Unformulated Experience, Dissociation and Enactment. Routledge, Taylor & Francis Group.

https://studybuddhism.com/en/essentials/interviews/interview-with-khandro-rinpoche

[Hämtad: 23-06-10]

Publicerad av

Profilbild för Okänd

Talbart.blog, helena_vianova@live.se

Jag som bloggar här heter Helena Lindbom och är femtiotalist. Från början skrev jag mest om psykisk ohälsa utifrån mina egna erfarenheter. Sedan dess har mitt Guds- intresse och kristna tro tagit över mer och mer. Jag bloggar med stöd av min goda vän Abdelhamid Fetsi. Talbart.blog ligger i princip nere, men ett och annat inlägg till hoppas vi hinna med.

Lämna en kommentar