Vikten av en närvarande och lyssnande människa i ungdomars liv.

Som ett utslag av synkronicitet har jag blivit uppmärksam på att självledarskap bland ungdomar är något som pågår! En spekulation från min sida är om det till viss del kan ses som ett behov som blivit synligt i vacuumet efter nedläggningarna av fritidsgårdarna?

Jag har hittat till den intressanta podden Drivkraften´´ s podcast som drivs av Malin Rosén, kognitiv coach och författare. I avsnittet från 2021-07-13, se här, intervjuas Leif Hejdenberg, grundare till Next Generation Leadership, (NGL), se här https://startaochdriva.se/2021/07/07/leif-hejdenberg-med-ett-team-som-vill-gora-skillnad-i-samhallet/, som är ett program som hjälper ungdomar till ett bättre mående och mer gemenskap. Han berättar för Malin Rosén att programmet har tagits fram i England och här i Sverige är NGL en förening som i nära samarbete med kommunerna planerar och genomför samhälls- och ungdomsprogram som gör en skillnad för ungdomar och pedagoger.

Leif Hejdenberg beskriver hur det finns en dold värld därute där människor hjälper andra människor och vill väl och gör så gott de kan. En dold värld på så sätt att det inte ”torgförs”.  För Leif Hejdenberg fortsätter med att det är en värld i vilken de som är engagerade inte skryter om vad de har gjort eller hjälpt människor med, Men det magiska händer när människor när det kommer i kontakt med föreningen och programmet enligt Leif Hejdenberg och föreningen kommer också att leverera fler program till kommunerna.

För jag har märkt, berättar han, att när man är i en trygg miljö och blir lyssnad på då kan man börja formulera saker som man kanske inte varit bekväm med tidigare. Han syftar på att ungdomarna inte vågar ta de här hittills oformulerade tankarna på allvar; att de resonerar som så att det bara är något som de ”hittat på”, att det bara är en tanke, att det inte betyder att den kan vara sann i verkligheten.

Tankar påverkar mina känslor så att jag blir ledsen eller tyst, eller det är ingen idé och så tror jag mig själv, fortsätter Leif Heijdeberg och pekar på hur jobbiga de här tankarna blir. Att de på något sätt blir till verklighet och blir till bevis på att inget går att förändra. Att ha någon som lyssnar för, som Hejdenberg uttrycker det, gör att det kan släppa och att ett skifte uppstår. Den blå himlen skiner igenom och skingrar molnen, är en bild som han illustrerar det med.

NGL bedriver den här verksamheten ute i kommunerna för att fler ungdomar ska få ord på vad som är viktigt och man lyssnar i stället för att värdera.

Malin Rosén ger uttryck för att det finns inga mirakelkurer eller magiska piller för att bli balanserad och harmonisk, men att hon tror på den verksamhet som NGL bedriver enligt Leif Hejdenbergs beskrivning: att finnas där. Hon betonar vikten av att ha någon som sitter bredvid en, och menar att den personen inte behöver säga något utan bara sitta med sin närvaro medan en berättar eller gråter om vad som hänt, vad som varit känslomässigt för den personen.

”Det är värt så mycket”, understryker Malin Rosén och poängterar att det här kanske är vad som behövs i stället för att det ska gå så långt att exempelvis föräldrar börjar koppla in BUP eller andra instanser. Ibland behövs det, men man ska inte underskatta vikten av att bara finnas där för ofta är det här som hjälper mest, enligt Malin Rosén och den erfarenhet hon har. Att faktiskt bli lyssnad på precis på det sätt som Leif Hejdenberg beskriver.

De är båda ense om att det inte handlar om att få en ”behandling”, även om det kan låta väldigt trevligt, utan att det handlar om att bli behandlad som en människa.

Det är med stort intresse jag har lyssnat på podden. Jag rekommenderar också avsnittet från 2021-11-23 där Malin Rosén samtalar med ledarskapskonsulent och mentala tränaren Elenor Thelander som också, i likhet med Malin Rosèn, jobbar både med ungdomar och vuxna, se här: https://play.acast.com/s/drivkraften/c65c2d18-809d-4ebe-b853-e8331d674c16.

Elenor Thelander talar bland annat om behovet av ”checks-in” för sig själv, som ”vad behöver jag mest nu”? Vikten av att kunna lägga in små mikropauser och kolla var man har sig själv: om axlarna har åkt upp exempelvis eller om jag börjar få en orosklump i magen, bland annat för att få på pejling på stressnivån.

Självledarskap är definitivt något som vi definitivt behöver mer av, både i vardagen och som förebyggande hälsovård inom ramen för folkhälsan. Den tid det tar för personliga samtal och genomgångar et cetera för varje individ kommer att vara betydelsefullt och djupt meningsfullt. Det är jag övertygad om.

Ytterligare ett podtips är psykologen Cy Wakemans podcast ”No ego pod” , se här https://podtail.se/podcast/no-ego/s4-e5-self-reflection/.

/Helena Maria