”Naturens rättigheter”.

Vi måste hitta en lagstiftning som tar det här med naturens rättigheter på allvar, säger Pella Thiel, ekolog och verksam inom  Naturens rättigheter i Sverige.

Hon framhåller att naturens rättigheter handlar om ett helt annat förhållningssätt och ett nytt synsätt.

För några veckor sedan var Pella Thiel på stadsbiblioteket i Göteborg och talade. Föredraget var ett led i ett samarbete mellan biblioteket och Chalmers ”Initiative for Innovation and Sustainable Transitions”.

Det finns länder som infört naturens rättigheter i sin grundlag. Bland dem fanns Ecuador och Bolivia. Exempelvis Nya Zeeland har gett rättigheter till en flod. Det pågår många initiativ på det här området, inte minst i USA där rörelsen Clean Water Action arbetar för att deras dricksvatten drickbart. Nu och i framtiden.

Pella Thiel betonade att samhället står inför förändringar utan motstycke som vi inte sett förut och som så väl behöver omvandlade idéer.

Enligt henne behöver vi också en djupare förståelse om vilka vi är.  Hon menar att det är en existentiell fråga som kan kopplas till naturens rättigheter. Just den existentiella frågan är viktigare hos ungdomarna, betonar hon.

Det finns röster i samhället påpekar hon som fortfarande säger att vi människor står över naturen.  En syn som spänner över århundraden: Över 1500-talet och inte minst upplysningstiden.

– Då funderade filosofer på hur vi skulle mäta upp världen för att använda resurserna för mänskligt bruk. Det är fortfarande den legitimerande rösten.

Det som brukar kallas det antropocentriska antagandet, förklarar hon och kastar ut frågan till publiken om vad det väcker inom oss när vi hör orden naturens rättigheter?

Frågan dök upp redan 1972 i en text ”Should Trees Have Standing”, skriven av juristen och författaren Christopher D. Stone

Pella Thiel tar också upp Elin Wägners ”Väckarklocka” och säger att med den boken ville författaren få oss att tänka djupare. Hon beskriver Wägner som den första ekofilosofen.

– Det är lite att gå vilse om vi bara har fokus på klimatfrågan i stort.  Där har storskaliga tekniska lösningar dominerat.

Utifrån den existentiella ingången som Pella Thiel tagit upp anses det att genom lagstiftning blir det mycket större hävstångseffekt i det arbete på att skifta system som krävs. Det behöver bli en fråga om rätt eller fel.  Det är så iden om vad utveckling kan ändras och den syn som hävdar att människan står över naturen förpassas till arkiven.

Pella Thiel berättar också om målet ”Coloradofloden versus staten Colorado”.  Man vill bland annat få till stånd en deklaration om att floden är en ”person” med tillhörande rättigheter och så vidare. Coloradofloden är USA:s mest exploaterade flod enligt Wikipedia.

Den 26 februari, 2019, röstade Toledoborna i en folkomröstning för en ”Lake Erie Bill of Rights” . De ställde krav på en ren och hälsosam sjö genom ”Toledoans for Safe Water”.  Genom att kämpa för Lake Eries rättigheter vill de försäkra sig om rent dricksvatten.

Redan 1969 började sjön bruna för den var så förorenad, berättade Pella Thiel. Ungefär de åren kom ”Clean Water Act” till, den första miljölagstiftningen i USA.

– Men trots bättre rening så blev kretsloppet inte bättre. Farlig algblomning blev en av konsekvenserna. Då blev invånarna så arga att de bildade ”Toledoans for Safe Water”.

I Sverige har ”Naturens rättigheter” planer på att driva ett testfall där nätverket vill arbeta på att göra Vättern till ett rättsligt subjekt och därmed tillförsäkras rättigheter.

Men frågan om naturens rättigheter är större än de juridiska spörsmålen, menar Pella Thiel.  Det handlar om ett annat sätt att vara i världen, om förståelsen att vi är en del av naturen.

I samtalet mellan Pella Thiel och en forskare från Chalmers efteråt, konstaterade forskaren att vi människor består av 62-63 procent vatten.

Naturens rättigheter

Vi måste hitta en lagstiftning som tar det här med naturens rättigheter på allvar, säger Pella Thiel, ekolog och verksam inom Naturens rättigheter i Sverige.

Hon framhåller att naturens rättigheter handlar om ett helt annat förhållningssätt och ett nytt synsätt.

För några veckor sedan var Pella Thiel på stadsbiblioteket i Göteborg och talade. Föredraget var ett led i ett samarbete mellan biblioteket och Chalmers ”Initiative for Innovation and Sustainable Transitions”.

Det finns länder som infört naturens rättigheter i sin grundlag. Bland dem fanns Ecuador och Bolivia. Exempelvis Nya Zeeland har gett rättigheter till en flod. Det pågår många initiativ på det här området, inte minst i USA där rörelsen Clean Water arbetar för att deras dricksvatten drickbart. Nu och i framtiden.

Pella Thiel betonade att samhället står inför förändringar utan motstycke som vi inte sett förut och som så väl behöver omvandlade idéer.

 Enligt henne behöver vi också en djupare förståelse om vilka vi är. Hon menar att det är en existentiell fråga som kan kopplas till naturens rättigheter.  Just den existentiella frågan är viktigare hos ungdomarna, betonar hon.

Det finns röster i samhället påpekar hon som fortfarande säger att vi människor står över naturen.  En syn som spänner över århundranden, 1500- talet och inte minst upplysningstiden.

– Då funderade filosofer på hur vi skulle mäta upp världen för att använda resurseran för mänskligt bruk. Det är fortfarande den legitimerande rösten.

Det som brukar kallas det antropcentriska antagandet, förklarar hon och kastar ut frågan till publiken om vad det väcker inom oss när vi hör orden naturens rättigheter?

Frågan dök upp redan 1972 i en text ”Should Trees Have Standing”, skriven av juristen och författaren Christopher D. Stone

Pella Thiel tar också upp Elin Wägners ”Väckarklockan” och säger att med den boken ville författaren få oss att tänka djupare. Hon beskriver Wägner som den första ekofilosofen.

– Det är lite att gå vilse om vi bara har fokus på klimatfrågan i stort.  Där har storskaliga tekniska lösningar dominerat. 

Utifrån den existentiella ingången som Pella Thiel tagit upp anses det att genom lagstiftning blir det mycket större hävstångseffekt i det arbete på att skifta system som krävs. Det behöver bli en fråga om rätt eller fel.  Det är så iden om vad utveckling kan ändras och den syn som hävdar att människan står över naturen förpassas till arkiven.

Pella Thiel berättar också om målet ”Coloradofloden versus staten Colorado”.  Man vill bland annat få till stånd en deklaration om att floden är en ”person” med tillhörande rättigheter och så vidare.

Den 26 februari, 2019, röstade Toledoborna i en folkomröstning för en ”Lake Erie Bill of Rights” som de fick igenom. De boende i Toledo, Ohio, ställde krav på en ren och hälsosam sjö genom ”Toledoans for Clean Water”.  Genom att kämpa för Lake Eries rättigheter vill de försäkra sig om rent dricksvatten.

Redan 1969 började sjön bruna för den var så förorenad, berättade Pella Thiel. Då kom ”Clive Water Act” till, den första miljölagstiftningen i USA.

– Men trots bättre rening så blev kretsloppet inte bättre. Farlig algblomning blev en av konsekvenserna. Då blev invånarna så arga att de bildade ”Toledoans for Clean Water”.

I Sverige har ”Naturens rättigheter” planer på att driva ett testfall där organisationen vill arbeta på att göra Vättern till ett rättsligt subjekt och därmed tillförsäkras rättigheter.

/Helena Maria

(inlägget har varit publicerat tidigare)

Länkar och tips:

”Lawsuit Filed Against State of Colorado Seeking Declaration That Colorado River Ecosystem Is “Person” Possessing Rights to Flourish”, se här