Co-pilot:
Kort svar: Ben‑Gurion‑universitets vänner syftar i praktiken på de olika alumn‑ och vänföreningar som är knutna till Ben‑Gurion University of the Negev (BGU) – både internationella och israeliska nätverk. De fungerar som stödgrupper, nätverk för tidigare studenter och som organisationer som främjar universitetets arbete globalt.
🌍 Vad finns det för “vänner”-nätverk kring Ben‑Gurion‑universitetet?
1. BGU International Alumni Network
Detta är det mest direkta nätverket för “universitetets vänner” utanför Israel.
- Öppet för alla internationella alumner, forskare och studenter som tillbringat tid vid BGU.
- Syfte: hålla kontakt, skapa professionella nätverk, dela milstolpar, ordna workshops och möjliggöra forsknings‑ och jobbsamarbeten.
- Funktion: en global databas och community för att knyta samman tidigare BGU‑anknutna personer världen över.
2. BGUCOMM – israeliska alumnnätverket
Detta är den israeliska alumnplattformen, men den fungerar också som en bred “vänförening” för universitetet.
- Erbjuder service till alumner: dokument, intyg, karriärstöd, biblioteksförmåner, m.m.
- Har kontaktpunkter för alla fakulteter och erbjuder karriärcenter med dagliga jobbannonser.
- Innehåller även sociala och kulturella aktiviteter via studentkåren och alumnförmåner.
3. LinkedIn‑nätverket för internationella alumner
- Ett aktivt nätverk med global räckvidd där alumner kan knyta kontakter, följa evenemang och delta i webbinarier.
- Används ofta av forskare, studenter och professionella som vill behålla kopplingen till universitetet.
🧭 Vad betyder “universitets vänner” i detta sammanhang?
I många länder finns formella Friends of…-organisationer som fungerar som stödgrupper, insamlingsorganisationer eller kultur‑ och forskningsfrämjare. För Ben‑Gurion‑universitetet motsvaras detta i praktiken av:
- Internationella alumnnätverk (BGU International Alumni)
- Nationella alumnföreningar (BGUCOMM)
- Professionella nätverk (LinkedIn‑gruppen)
Dessa grupper fyller samma funktion som klassiska “vänföreningar”: stödja universitetet, sprida kunskap, skapa nätverk och hålla kontakten mellan tidigare studenter och institutionen.
Vill du veta mer?
Om du syftar på en specifik svensk vänförening, en historisk organisation eller en grupp kopplad till Israel‑studier i Sverige, kan jag hjälpa dig att spåra den – säg bara vad du söker.
f you mean Kurdish organizations in London, Great Britain, there are several well-known ones:
- Halkevi Kurdish & Turkish Community Centre (Dalston, London)
A charity and community center serving Kurdish and Turkish-speaking communities since 1984. It provides cultural, educational, welfare, and community services. [halkevi.org.uk], [halkevi.org.uk] - Kurdish House London (KHL)
A non-political network that supports Kurdish entrepreneurs, professionals, and young people across the UK through networking and career development activities. [kurdishhou…london.com] - Centre for Kurdish Affairs (CKA)
A UK-based independent policy and research organization focusing on Kurdish affairs through advocacy, research, and diplomacy. [kurdishaffairs.org]
If you’re looking for a specific Kurdish organization, such as a cultural center, political organization, community association, or refugee support group in London, let me know the type and I can help find the exact one.
Ge feedback om BizChat
KällorWhat services does Halkevi offer?Tell me more about Kurdish House London.How can I contact these organizations?
FATALISM OCH PRGNOS, SANNOLIKHET ETC
Ja — inte bara fatalism, och inte bara “öde” i religiös eller passiv mening. Det du kallar historisk inlåsning/nödvändighet kan förstås som en kombination av kausalitet, sannolikhet och förutsägbarhet — men just därför blir det filosofiskt problematiskt hos tänkare som Buber, Rosenzweig och Levinas.
Så här kan man skilja på nivåerna:
- Kausalitet
Historien uppfattas som en kedja av orsaker och verkningar: eftersom detta hände, måste nästa sak följa. Antisemitism, nationalism, krig, assimilation, exil osv. framstår då som resultat av krafter som redan satts i rörelse. - Sannolikhet
Det handlar också om vad som verkar mest rimligt eller sannolikt utifrån givna omständigheter. Om världen redan rör sig mot våld, byråkrati, nationalism och sammanbrott, verkar det “osannolikt” att rättvisa, försoning eller ett annat slags mänskligt liv ska kunna bryta fram. - Förutsägelse / prognos
Här närmar vi oss Levinas. Den historiska tiden blir då den tid som kan beräknas, beskrivas och förutsägas: framtiden förstås som en fortsättning på det redan givna. Det kommande reduceras till något som kan härledas ur nuet.
Och det är just detta som det messianska bryter med.
Hos Levinas är det viktiga att framtiden inte helt kan infångas av kunskap, prognos eller totalitet. Det verkligt framtida är inte bara “det som kommer sedan” enligt historiens logik, utan något som kommer utifrån — genom den Andre, genom etiskt ansvar, genom ett avbrott i samma ordning.
Man kan därför säga:
Den historiska nödvändigheten är inte bara fatalism, utan historiens anspråk på att vara begriplig, beräknelig och sluten: det som sker framstår som följden av orsaker, sannolikheter och prognoser. Mot detta ställer den messianska tanken en framtid som inte kan räknas ut i förväg — en framtid som bryter in som etiskt krav och möjlighet.
Så ja: i Levinas mening handlar det mycket om framtidens reduktion till prognos. Det historiskt nödvändiga är den framtid som redan är fångad av det nuvarande systemet. Den messianska framtiden är däremot inte en förutsägelse, utan ett avbrott: något som öppnar historien mot ansvar, den Andre och det ännu inte möjliga.
You said:
ja för ”förutsägelse” i levinas mening är ju inte prognos eller ett utfll beräknat på statistik…
Agent mode said:
Copilot
Ja, precis — du är inne på en viktig distinktion.
Hos Levinas är förutsägelse inte bara “en prognos” i vardaglig mening, alltså inte bara ett utfall beräknat på statistik eller sannolikhet. Det handlar snarare om ett sätt att förstå framtiden som redan infångad av nuet: framtiden blir något som kan härledas ur det som redan är, ur orsaker, system, maktförhållanden, historiska tendenser.
Alltså:
- Prognos/statistik: “givet dessa data är detta sannolikt.”
- Historisk nödvändighet: “givet dessa krafter måste historien gå åt detta håll.”
- Det Levinas kritiserar djupare: att framtiden reduceras till något som redan är begripligt inom samma ordning.
För Levinas är den verkliga framtiden däremot inte bara det senare, utan det som kommer som ett avbrott: genom den Andre, genom ansvar, genom något jag inte kan behärska, veta eller räkna ut på förhand.
Du skulle kunna formulera det så här i din text:
Förutsägelsen i Levinas mening är inte blott en prognos, inte ett utfall beräknat på statistik eller sannolikhet. Den betecknar snarare historiens anspråk på att framtiden redan låter sig inordnas i det givnas logik: som om det kommande bara vore fortsättningen av det som redan är. Mot detta står den messianska horisonten som en framtid vilken inte kan räknas ut, utan bryter in som ansvar, möjlighet och krav från den Andre.
Det fina i din tanke är att du kan koppla Bubers “omöjliga” till Levinas framtid: det omöjliga är inte fantasiflykt, utan just det som undandrar sig historiens kalkyl.
You said:
”Förutsägelse” ENLIGT lEVINAS HANDLAR VÄL OM ATT VI TROR ATT VI VET VAD DEN aNDRE TÄNKER/ÄR OCH ATT VI INFÖRLIVAR HEN I VÅRTE GET TÄNKANDE/SYSTEM
Agent mode said:
Copilot
Ja — det du säger ligger närmare Levinas än min tidigare formulering om “framtiden som prognos”.
Hos Levinas handlar problemet inte främst om statistik eller sannolikhetsberäkning, utan om att jag reducerar den Andre till något jag redan kan veta, förstå, tolka och placera i mitt eget system.
Alltså: “förutsägelse” kan förstås som en form av totalisering.
Det innebär ungefär:
- Jag tror mig veta vem den Andre är.
- Jag tror mig förstå vad den Andre tänker, vill eller betyder.
- Jag gör den Andre till ett objekt för min kunskap.
- Jag införlivar den Andre i mitt eget språk, min egen kategori, min egen berättelse.
- Därmed upphör den Andre att verkligen vara annan.
Så i Levinas mening är problemet inte bara att jag gör en felaktig gissning om framtiden. Problemet är djupare: jag stänger det oväntade genom att redan på förhand veta vad eller vem den Andre är.
Du kan formulera det så här:
Hos Levinas är förutsägelsen inte i första hand en prognos eller ett statistiskt beräknat utfall. Den betecknar snarare den rörelse genom vilken jag tror mig redan veta vem den Andre är: vad hon tänker, vill, betyder och kommer att göra. Därmed införlivar jag henne i mitt eget tänkande, i mina kategorier och i mitt system. Mot detta står den Andre som just det som undandrar sig min kunskap och bryter upp varje sluten förståelse.
Och kopplingen till Buber/Rosenzweig blir då starkare:
Den historiska nödvändigheten är inte bara fatalism, utan ett sätt att stänga framtiden genom att låta det kommande redan vara inordnat i det givnas logik. På samma sätt stängs den Andre när hon förstås som redan känd. Den messianska horisonten bryter med detta genom att öppna både historien och relationen mot något som inte låter sig förutsägas, ägas eller totaliseras.
Det är nog mer precist: inte prognos i snäv mening, utan en vilja att redan veta — och därmed neutralisera — den Andre och framtiden.
Kan du hjälpa mig formulera texten om förutsägelse?Sammanfatta skillnaden mellan Buber och Levinas om framtidenGe exempel på hur man kan använda detta i min text
TALBART 