Friheten i Jesus.

Givetvis är inte Jesus ”låst” inom ett parti. Men däremot tror jag vilken Jesusbild man har påverkar var man lägger sin röst. Bild: talbart.blog.

I förrgår förtidsröstade jag. Jag tror på Herren Jesus Kristus och en öppen kyrka, en folkkyrka där alla är välkomna. Jesus ber mig se verkligheten som den är. Han kommer inte med rosa filter. Där jag är möter Han mig, hör min minsta suck, bär mig när jag är på väg att ge upp. Men Han frågar också om jag gav Honom något att äta när Han var hungrig…Det finns något uppfordrande i evangeliet, se: https://www.bible.com/sv/bible/154/MAT.25.35-40.B2000

Jesus ber mig att se Honom i mina medmänniskor. En gång i min barndom hörde jag om en man som gav sin ytterrock till en frysande hemlös. Han frös förmodligen själv, men värmdes av sin gärning och Guds kärlek.

Överallt, i Sverige och runt om i världen, gör människor goda gärningar: Dygnet runt utförs goda handlingar. Många utsätter sig själva för fara för att kunna hjälpa andra. Tack gode Gud för dem. Att vara kristen är inte efter förtjänst, utan av nåd. Jag får komma i all min ofullkomlighet till Jesus.

I ett inlägg från den 18 december 2019 skrev jag om ett möte och intervju med psykologen och psykoterapeuten Birgitta Fält:

”Det var väldigt fint för mig att få träffa Birgitta, och få prata i termer av min barndoms tro: Tryggheten i det gemensamma språket, och samtidigt vara accepterad som den buddhist jag var. Men så bedrev Birgitta Fält också samtal med människor från olika trosinriktningar, så jag förstod att det kändes naturligt för henne att inte möta människans religion utan människan som förkroppsligar den.”

Birgitta Fält nämner att det inte är ovanligt att människor, när de blir äldre, söker sig tillbaka till sin barndoms tro och religion. Till sin ”hemlandston”. Hennes ord blev profetiska i mitt fall.

I tidningen Dagen den 5 september skriver Hanna Simonsson så fint om att vi ser med den blick vi själva blivit sedda med.

”Vår frihet handlar inte om vilka ramar människor sätter upp. Det är inte det som gör oss till rätt sorts kristna. Det handlar om de ramar Gud har gett oss. Och inom dem får vi vila i att Jesus ser sin blick på oss. Med den blicken får vi försöka se de människor vi möter. Däri får vi friheten med Kristus.”

Kanske är det också därför mitt val i kyrkovalet blivit som det blivit. Inte därför att Jesus tillhör ett parti, utan därför att den Jesus jag möter i evangelierna ständigt för mig tillbaka till människan framför mig.

Källa, tips och länkar:

https://www.dagen.se/livsstil/hanna-simonsson-friheten-finns-i-jesu-blick/9938965

”I väntan”- en dikt av Birgitta Fält.

https://www.dagen.se/livsstil/sebastian-stakset-killen-jag-forsokte-hjalpa-hotade-att-skjuta-mig-och-spranga-mitt-hus/9951504

[Hämtad: 25-09-13]

Publicerad av

Profilbild för Okänd

Talbart.blog, helena_vianova@live.se

Jag som bloggar här heter Helena Lindbom och är femtiotalist. Från början skrev jag mest om psykisk ohälsa utifrån mina egna erfarenheter. Sedan dess har mitt Guds- intresse och kristna tro tagit över mer och mer. Jag bloggar med stöd av min goda vän Abdelhamid Fetsi. Talbart.blog ligger i princip nere, men ett och annat inlägg till hoppas vi hinna med.

Lämna en kommentar