Jag läser att de flesta som utsätts för skrämmande och farliga händelser återhämtar sig med stöd av familj och vänner, men de som som blivit traumatiserade får bland annat stora inlärningsproblem. Det säger forskaren Kjerstin Almqvist i tidningen Tjugofyra7, Juni 2025, till journalisten Maria Norell. Jag läser artikeln i församlingshemmet, Frölunda kyrka, medan en diskussion om barndop eller barnvälsignelse eller liknande pågår en bit ifrån.
Kjerstin Almqvist tar också upp hur barns ålder påverkar deras sätt att hantera rädsla. Barn upp till tolv års ålder har ofta lättare att ta emot trygghet från föräldrar eller andra betydelsefulla vuxna. På så sätt kan rädslan minska och ersättas av känslor av tillit och säkerhet.
För många tonåringar ser situationen annorlunda ut. De lyssnar i högre grad på kamrater och påverkas mer av sin omgivning. Den trygghet som föräldrar eller andra vuxna kan erbjuda når därför inte alltid fram på samma sätt.
Om inte skolan talar om grupptryck och hur människor kan dras med i destruktiva beteenden, vem ska då göra det?
För att hjälpa personer som upplevt traumatiska händelser bör man, enligt Kjerstin Almqvist, ställa raka och öppna frågor. Även polisen Oskar Rosen menar att man måste våga fråga människor hur de mår och om de har självmordstankar. Vill man rädda liv kan man inte ägna sig åt ”krusiduller”, utan måste vara rak.
”Barn behöver vuxna att prata med för att inte fastna i känslor av skuld och skam. Den vanligaste situationen jag mött är att föräldrarna tror att barnen har glömt eftersom de inte pratar om det. Hela föreställningskonceptet om att man inte vill väcka väcka björnar eller riva upp sår är ett falskt skydd som vuxna har hittat på för att skydda sig själva. Det enda som händer då är att barnen lämnas utan hjälp.”
jerstin Almqvist poängterar att även elever som tidigare varit högpresterande i genomsnitt förlorade mellan ett och två skolår efter händelserna på Utöya, vilka enligt henne gav upphov till den här forskningen. Orsaken var de inlärningssvårigheter som följde i traumats spår. Hon menar att denna kunskap ännu inte riktigt har nått ut till skolan och fortsätter:
”Efter stora trauman krävs en särskilt anpassad undervisning med betydligt lägre krav. Det är något man behöver tänka på i Örebro nu.”
Den forskning som Kjerstin Almqvist hänvisar till visar att barn och unga som har upplevt svåra trauman kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.
Källa, tips och länkar:
Maria Norell. 2025. Inlärningsproblem vanliga efter trauman. Tidningen Tjugofyra7. Juni, 2025.
https://www.tjugofyra7.se/amnesomraden/krisberedskap/2025/inlarningsproblem-vanliga-efter-trauman/
TALBART 