ur ”Snöängel.
”C och jag träffas nästan varje måndag och dricker te. Hon var min första vän här, det var hon som visade mig hit. I början vacklade våra samtal mellan två språk, vi talade mer eller mindre varsitt. Jag tror att det lyssnande som präglar hela vår vänskap grundlades den där första tiden, då vi var tvungna att röra oss så att säga bortom språkets konkreta dimensioner för att hitta den kommunikation vi visste var möjlig, om vi var tillräckligt uppmärksamma.”
(s. 317)
TALBART 